Om

En personlig blogg om skolbiblioteksrelaterade frågor från Skänninges horisont. Har ingenting med Skänninges kommunala skol- eller folkbibliotek att göra.

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Helt på svenska!
Börja blogga hos oss.
Skapa din blogg!

Visar inlägg i kategorin information

Tillbaka till bloggens startsida

Tua Forsström om tillfällighetsfynd (och en viktig formel därtill)

En av informationens egenheter eller egenskaper är att den liksom sipprar fram ur vardagens och informationsflödets brus. Intressant och användbar information har en tendens att gömma sig där man minst kunde ana den.

Tillvaron är som en kurragömmalek mellan oss och informationen. Du ställs inför en uppgift, i skolan eller på jobbet, om att skriva en uppsats eller sammanställa information om ett visst ämne ( t.ex. för att undervisa elever i). Om du bara är tillräckligt angelägen att genomföra uppgiften och får tillräckligt med tid så är det ganska sannolikt att din omgivning kommer leverera ideer eller uppslag som du kan utnyttja för uppgiften. Som all information från texter, radio. tv, vänner och bekanta; helt omedvetet filtreras genom en ambition, eller uppfångas av en utkik som är upphissad i masten på ett skepp.

I informationsvetenskapliga sammanhang ser man ibland den helt obegripliga angloxysmen "serendipiditet". Det är en onödig mystifikation som bör bekämpas.

Låt oss kalla fenomenet tillfällighetsfynd. Särskilt släkt- och hembygdsforskare har gjort namnet till sitt. Jag ser att de gjort en särskild sida för tillfällighetsfynd på anbytarforum. Man hittar information om dödsfall, giftermål eller  födslar på folk som inte alls hör hemma i den aktuella socknen. Information som skulle vara svår eller omöjlig för hemortens forskare att hitta. Det är information som gömt sig alltför väl, som behöver hjälp att, så att säga, "hitta hem".

Det slår mig att fenomenet kan uttryckas som en matematisk formel: T+I=R.  D.v.s. resultatet R blir summan av tillfällighetsfynden T och den aktiva informationssökningen I. T i sin tur är en produkt av angelägenhetsgraden A och tiden t. D.v.s. ju större ditt genuina intresse är för saken, desto effektivare blir din ``utkik´´.* Problemet är ju då ofta att det kan vara svårt att intressera sitt undermedvetna för det man faktiskt behöver lösa.

Intresset ljuger aldrig, brukar det påstås.  

Äh, ja... Som att skriva ett examensarbete t.ex. 

Och vem hade letat efter tillfällighetsfynd i en bok om diktskrivande?

I boken  "En dikt av...", utgiven av en bok för alla 1992, gav Tua Forsström fenomenet dubbla flödesvikningar: 

Ofta har jag häpnat över hur vänligt det dagliga livet tillhandahåller rätt musik, rätta böcker, rätt utsikt vid exakt rätt tidpunkt, hur allt blir magiskt och faller på plats. Men det är kanske också tvärtom. i vissa tillstånd är vi förmögna att ladda allt som kommer i vår väg: enkla repliker får sällsamma innebörder, musik uppstår, förbindelser blir synliga. 

Detta är det finaste en informationsjägare kan finna - ett tillfällighetsfynd om ett tillfällighetsfynd!
Jämför även Bodil Jönssons begrepp ställtid och allitterationen tankar tar tid (från Tio tankar om tid). 


* (Tillägg: I är en produkt av tillgängliga källor och tid, och i viss mån informationssökarens erfarenhet, förkunskaper och skicklighet. ) 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Alltings grundorsak

Jag har tittat på friidrotts-EM i veckan. 

Ja, varför gör man det, egentligen? Varför finns det människor som tävlar i löpning och stavhopp? Varför tittar jag? Varför uppmärksammas det i medierna?

Det finns en typ av berättelse, som kanske insprerats av Richard Dawkins bok "Den själviska genen" , som hävdar att det egentligen inte alls är människan som styr världen, utan att det är gräsen som förmått människan att slava för dem. Det är ju människan som sår utsäde, bereder marken, bekämpar konkurrenter osv. På så sätt har gräsen förmått lägga hela världen under sitt herravälde. 

Eller så är det husdjuren, grisar, kor och höns, som i sin makalösa förslagenhet, lyckats förmå människan att odla upp marken med gräs (ja, spannmål är också en sorts gräs) och på alla möjliga sätt servera dem ett bekvämt liv. Precis som med hönan och ägget är det omöjligt att finna en "alltings grundorsak". Det ena förutsätter det andra som förutsätter det ena.

Eller hur är det egentligen? "Alltings grundorsak" har ju faktiskt förklarats av Elsa Beskow i sagan med samma namn som ingår i samlingen "Elsa Beskows sagor".  Rekommenderas verkligen!

På samma sätt blir det relevant att ställa frågan: är det människan som styr berättelserna / informationen, eller är det berättelserna som styr människan? Det finns ett fascinerande resonemang om idrotten i 20:de århundradets när var hur (1999), som formulerats av Jan Lindroth:

Hur kunde idrottsrörelsen expandera så eftertryckligt med så många tvivlare, sannolikt en folkmajoritet? Ett skäl ligger i dess inneboende förmåga att fascinera. Ett annat leder över till det intrikata samspelet med massmedieutvecklingen. Vid sekelskiftet 1900 innehöll dagspressen bara några få procent idrott. Andelen ökade snabbt, på 1920-talet infördes dagliga sportsidor och särskilda sportredaktioner byggdes upp. (...) Idrotten fick gratisreklam och information om sina förehavanden spridd över hela landet utan att behöva anstränga sig över hövan. Symbiosen med massmedierna har haft avgörande betydelse för idrottens tillväxt.

Idrott levererar helt enkelt goda berättelser, det är det den lever på. Berättelser som förmår fascinera. Det är spännande. Spänningen bygger ofta på identifikation med de tävlande, kanske patriotism, eller så håller man på den som är snyggast eller som ser mest sympatisk ut. Och det är häftigt att beskåda storartade prestationer i sig. Det ger en sorts skönhetsupplevelser. 

Och om några veckor ska det hållas en annan sorts tävling, ett s.k. "val". Det är ju också en berättelsernas kamp. Vem förpackar sina idéer bäst? Ska vi spela på de strängar som oroar och skrämmer,(det är ju deckare och rysare som säljer flest böcker) eller kanske på de som ger löften och visioner?  Är det medborgaren eller berättelserna som styr? Och medierna utnyttjar berättelserna i politiken på exakt samma sätt som i idrotten, eller om det alltså är berättelserna som utnyttjar medierna...

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Vad är bildning?

Vad är egentligen bildning? Vad ingår?Jag har hittat en tidningsartikel som jag tycker kan vara värd att uppmärksamma, ja, ingen annan lär väl göra det...

För bildning fordras helt visst naturanlag. Detta förklarar varför så många lärdomsljus trots stora kunskaper i grund och botten hela sitt liv förblivit obildade. Deras andliga skaplynne har saknat den rörlighet som förmår sammansmälta de olika bildningsmomenten till ett helt, den glöd genom vilken tankens, känslans och inbillningens innehåll smälter samman till den högre enhet som är bildning. För att vi ska kunna förstå den tid vi själva lever i, måste vi äga en viss grad av allmänbildning. Vi måste "följa med vår tid", ta del av andra personers åsikter. Känna motiven till deras handlingar och så i sann mening förstå dem. mänskliga åsikter är alltid ensidiga och behöver kompletteras av andras, vi måste lära oss inse att ej alltid vår egen åsikt är den rätta. När vi lärt oss inse detta, har vi vunnit ett gott stycke på väg till den äkta bildning, som medför en djup humanitet, ger förmågan att erkänna det goda hos olika tänkande och förstå livet omkring oss.

                                                                                                          Dalabladet 16/12 1910

Texten är inte signerad, så jag kan bara anta att den skrivits av tidningens redaktör, Theodor Hanson, jag har moderniserat stavningen.

Författaren menar alltså att bildning är en sammansmältning i personligheten av allmänbildning (dvs faktakunskaper), känsla och fantasi. Men mer konkret krävs det ödmjukhet inför allt man inte vet, och...

Allmänbildningens innersta liv är vetgirigheten. Utan den finns ingen drivande kraft; intresset måste finnas, viljan ej stå främmande inför något mänskligt...

Men har han rätt i att det krävs anlag för att uppnå högre bildning? Vad är det i så fall för anlag? Går det att träna upp "det andliga skaplynnets rörlighet"? Vad ingår egentligen i begreppet fantasi? Och hur är det med vetgirigheten -  hur stimuleras den? Ja, jag antar att det är sådant lärare får lära sig på sina utbildningar.

Information är bara början... Men med information om fenomenen fantasi, vetgirighet och inlevelseförmåga borde vi kunna komma en god bit på väg.


0 kommentarer | Skriv en kommentar

Konsten att hitta uppsatser

När man som bibliotekariestuderande, utan tidigare arbetslivserfarenhet från skolans värld, närmar sig skolbibliotekens värld, så står man ju av nödvändighet inför skolans värld. Hur hittar man egentligen in i den informationsvärlden? Var söker man svaren på alla frågor man har om skolans värld? Vad gör egentligen en skolbibliotekarie på jobbet? Hur väl eller illa sedd är bibliotekarien egentligen av rektorer, lärare och elever? Vad förväntas man kunna och göra? Vilka egenskaper förväntas man ha? Hur ser lärarnas och elevernas världar ut?

En stor källa till information som jag själv gärna söker mig till är studenters uppsatser (och ibland forskares avhandlingar).

Konsten att hitta uppsatser.

Lärarutbildningar torde ju vara en av de allra vanligaste högskoleutbildningar som finns i landet, och alla skriver de någon sorts examensarbete numera om någon aspekt av lärarens tillvaro, precis som ju även bibliotekariestudenter gör om biblioteksrelaterade frågor.

Högskolorna i Luleå, Mälardalen. Stockholm, Linné, Gävle, Jönköping, Umeå, Uppsala, Örebro, Borås, Kristianstad, Halmstad, "Mittuniversitetet", Dalarna... etcetera, publicerar sig ju numera i Diva-portal .

Med 23000 träffar under ämneskategorin "utbildningsvetenskap" har man ju en hel del att botanisera i. Sökfunktionerna är utmärkta. Enbart en sökning på sökordet "högläsning" ger exempelvis alltså 600 träffar...ja, av varierande relevans. "skolbibliotek" ger 110 träffar. En liten men irriterande andel av dessa kan sakna fulltext eller ha en fulltext som av någon anledning är oåtkomlig.

Malmö högskolas databas ligger i MUEP.  "Skolbibliotek" i sökfunktionen ger 80 träffar. "Högläsning" ger drygt 200.

I Lund är uppsatserna uppdelade på Student papers och Lund university publications . Nu tror jag inte det finns någon lärarutbildning i Lund, men däremot finns det ju bibliotekarieutbildning där så av den anledningen kan det ju finnas skolbiblioteksrelaterade texter att söka och finna.

I Göteborg finns GUPEA , 80 träffar på "skolbibliotek" och hela 400 på "högläsning".

Borås högskolas databas för uppsatser fram till 2015 heter BADA , 440 träff på "skolbibliotek" och 140 på "högläsning". Senare uppsatser finns alltså i Diva-portal.

Libris Uppsök ska vara en riksomfattande fulltextdatabas, 118 träffar på "skolbibliotek" och 577 på "högläsning".

Ja, det finns kanske fler användbara databaser för uppsatser från undervisningens värld men dessa räcker ju ganska långt och länge... Testa gärna sökord som läsförståelse, läsinlärning, läslust, läsvanor, läsfrämjande, bänkbok, bokprat osv

Sedan finns förstås motsvarigheter i övriga nordiska länder.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Skänninge och Spanska sjukan, eller "SVARs digitala forskarsal"

I dag tar vi en historielektion.

I år 2018 är det 100 år sedan Världen, Sverige och ... äh, ja, Bjälbo... drabbades av en av världshistoriens största katastrofer - Spanska sjukan .

Och sedan den första februari i år är SVAR:s digitala arkiv, dvs med bl.a. alla svenska församlingars kyrkoarkiv, fritt tillgängliga för alla från vilken hemdator som helst.

Detta är jättebra! Hurra för SVAR och Riksarkivet!

Jag ser att Skänninge församling har en helt fantastiskt lång serie av födelse- vigsel- och dödböcker, ända från 1630-talet. I början är de väldigt svårlästa, men redan på 1670-talet får staden en präst med läslig handstil.

Vad dog folk av förr?  Vilken var medellivslängden? Vad döptes barnen till? Hur stora familjer hade man? Nu ligger svaren bara några "klick" bort!

Så, hur drabbades vår eller er bygd av farsoten?

Gå in på Digitala forskarsalen  och klicka vidare till kyrkoarkiv och skriv in vilken socken du intresserar dig för. Observera att randsocknar som Hogstad, Bjälbo osv. har egna arkiv.


En redaktionell kommentar, igen. Jag har till min stora glädje märkt att den här bloggen faktiskt har hittat någon  eller några läsare som verkligen följer den. Dessutom tycks sökmotorerna äntligen ha hittat den. Det sporrar mig naturligtvis. Men samtidigt måste jag dra ner. Så här kan jag inte fortsätta om jag ska få någon uppsats skriven. Så, förvänta er inte några nya inlägg varje vecka. Jag lägger inte ner, men jag ska försöka samla mig till att koncentrera mig på annat nu en tid framöver. 

Äldre inlägg