Om

En personlig blogg om skolbiblioteksrelaterade frågor från Skänninges horisont. Har ingenting med Skänninges kommunala skol- eller folkbibliotek att göra.

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Helt på svenska!
Börja blogga hos oss.
Skapa din blogg!

Visar inlägg i kategorin Allmänt om skolbibliotek

Tillbaka till bloggens startsida

Skolbibliotekariens roll... igen

"Skolbibliotekariens roll i lärandemiljöer" (7,5 hp) heter en ny kurs på " fd BHS".

Kursen beskrivs på följande sätt: 

 Centrala områden i kursen är didaktik och villkor för lärande, teoretiska- och multimodala perspektiv på lärande, lärandestilar, ledarskap i klassrummet och samverkan med andra yrkesgrupper. I kursen planeras ett undervisningstillfälle med fokus på hur mål formuleras i utbildningssammanhang och hur formativ återkoppling samt utvärdering synliggör lärande. Deltagarnas erfarenheter från egna verksamheter och problemställningar kring skolbibliotekariers undervisning kommer att forma en del av kursens innehåll.

Och målen är bl a att eleverna ska erhålla praktiska färdigheter i att

1 Med utgångspunkt i forskning och den egna verksamheten planera och genomföra undervisning utifrån lärandestilar och perspektiv på ledarskap. 2 Presentera planerad undervisning inom det egna expertområdet. 3 Presentera och motivera genomförd undervisning. 

För detta finns följande kurslitteratur:

Jensen, M. (2016). Lärande och lärandeteorier: om den intentionella människan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (306 s.)

 Klipfel, K.M. & Cook, D.B. (2017). Learner-centred pedagogy: principles and practice. London: Facet Publishing. (175 s.) 

Gärdèn, C. (2017). Skolbibliotekets roll för elevers lärande: en forsknings- och kunskapsöversikt år 2010-2015. Stockholm: Kungliga biblioteket. (68 s.).

 Ogden, T. (2017). Ledarskap i klassen: praktik, teori och forskning. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur. (164 s.)


Min kommentar. Frånsett Gärdéns text tycker jag det ser ut som texter som ska ge en snabbkurs i hur man undervisar. Men är det egentligen den rollen skolbibliotekarien ska eftersträva eller godta? En extralärare, med bred allmänbildning, möjlig att sätta in lite varsomhelst i skolans arbete? Naturligtvis är det rektorernas önskedröm. En ny chans för avdankade lärare. Men om man nu är så väldigt glad i att undervisa, varför utbildar man sig då inte till lärare? Är det rimligt att skolorna kräver undervisningskompetens hos skolbibliotekarier? Att undervisningserfarenhet väger tyngre vid nyanställningar än informationskompetens? I så fall är det kanske lämpligare att skolbibliotekarieutbildningen sker som en tilläggskurs vid lärarhögskolorna än vice versa? Ja, så slipper vi som inbillade oss att vi kunde göra nytta i skolvärlden som resurser för lärare och elever men som aldrig frivilligt skulle vilja hålla några lektioner... gå och tro att vi någonsin skulle få något jobb i skolan.

Varför kan det inte bara räcka med att behärska och vara en resurs inom informationsförsörjning, boksamlingsskötsel och läsfrämjande?

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Tekniken som medel eller målförändrare

Jag tror jag "behöver" flika in med en reflektion om teknik...

I "Styra eller stödja" (2012) har Jenny Lindberg skrivit ett långt kapitel om bl a. teknikutveckling på bibliotek under rubriken "Professionen tar form".

Hon identifierar tre olika förhållningssätt  (eller "diskurser" som hon naturligtvis kallar dem) till teknik:

Deterministiska

- Ett teknikoptimistisk (missa inte tåget)

- Ett teknikskeptisk (varning för tåget)

Instrumentalistiska

- Ett selektivt (välj destination och tåg!)

Lindberg menar att det instrumentalistiska förhållningssättet innebär att bibliotekarierna  eller dess arbetsgivare utgår från bibliotekets institutionella mål och använder tekniken som ett instrument att nå detta mål.

Jag har (av fyrfältsartisten Svante Beckman) lärt mig att misstro tretalet i fråga om alternativ. Där det påstås finnas tre alternativ kan det alltid finnas anledning att fundera över om  det inte finns ett fjärde alternativ dolt någonstans. Vilken skulle antipoden till den selektiva instrumentalismen kunna vara?
Ett ickeselektivt förhållningssätt? Testa allt! Man vet inte vad som funkar förrän man provat!?
Eller: Kan man uppfatta antipoden som att tekniken kan förändra bibliotekets institutionella mål? Att tekniken har potentialen att omforma behoven av biblioteksinstitutionen.
Bland alla länkar på Nätkultur hittade jag en till en videointervju med Alexander Bard, där han i slutet kom fram till att högskolorna blir nästa krisbransch, eftersom utbildningarna kommer att flyttas till nätet. Och strax därefter hittade jag en bloggpost här på bloggo där en ung bloggare skriver att hon bl a vill:
"Fortsätta kolla youtubevideor om all möjlig kunskap och åsikter, som t ex om ämnet feminism och antifeminism."
Trots att jag ägnat åtskillig tid på youtube har det aldrig tidigare slagit mig - att youtube plötsligt har blivit ett förstahandsval för människor som vill förkovra sig själva i olika ämnen.
Även om det inte gör folkbiblioteken eller folkbildningsförbunden obehövliga, så visar det ju att användarnas eller samhällets behov av ... exempelvis klassrumsundervisning eller folkbibliotekens folkbildande ambitioner kan komma att bli överspelade av teknikutvecklingen. 

På BHS distansutbildning används en s.k. "lärplattform" ("Ping pong"), som just utvecklats som ett redskap för distansutbildningar, en mötesplats på nätet där studenterna som sitter i slott och koja mellan Malå och Höganäs, kommunicerar med varandra och lärare och hittar inspelade föreläsningar och litteratur. Lite förvånad blev jag faktiskt när det visade sig att högstadieskolan som dottern gick på när vi bodde i Borås också utnyttjade Pingpong! Om tekniken för distansundervisning också utnyttjas av klassrumsundervisning... Vad ska man då ha klassrumsundervisning till?
Och vidare ut i det blå ... Om inte klassrumsundervisning behövs för utbildningsbehoven... Vad ska man då ha skolbibliotek till?

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Skolbibliotekens funktion

Jag läser vidare i "Styra eller stödja" och kommer då till Louise Limbergs bidrag "Från biblioteksstadga till skollag - skolbibliotekens plats i folkbibliotekspolitiken 1911-2011 (s. 135-173).

 Här är jag nu mest intresserad av vad författaren säger om vilka argument man har framfört för nyttan med skolbibliotek. Vilka är skolbibliotekets funktioner?

För Valfrid Palmgren handlade det om nyttan med god litteratur för att väcka läslust och främja god läsutveckling, både under och efter skoltiden.

I folkbildningsutredningen 1924 nämns tre funktioner: (1) Den fria läsningens stimulans för läsfärdigheten, (2) hjälpmedel för uppfostran till självverksamhet, och (3) hjälpa de unga att utveckla individuella intressen och underlätta framtida yrkesval. Punkt 2 ovan kan eventuellt härledas till 1919 års undervisningsplan som introducerat arbetsmetoder närbesläktade med vad vi numera kallar elevaktiva arbetssätt.

Efter andra världskriget skulle skolorna reformeras, skolorna skulle fostra fria och självständigt tänkande människor som aldrig mera skulle falla offer för propaganda och massuggestion. Reformpedagogiken förespråkade grupparbeten och självstyrt lärande, det talades om aktivitetspedagogik och individualisering av skolarbetet.

Redan i 1949 års folkbiblioteksutredning förekommer formuleringen "Biblioteket bör vara skolans hjärtpunkt", och motiven för skolbibliotek var nu (1) stimulera läsförmågan, (2) etablera en vana att läsa goda böcker, och (3) redskap i undervisningens tjänst; välförsedda skolbibliotek krävs för aktiva och individualiserande arbetssätt. Utredningarnas proklamationer om skolans och skolbibliotekens mål fick dock inga resultat i form av propositioner eller beslut som påverkade skolbiblioteken under 40- och 50-talen

1973 års utredning "Litteraturen i skolan" återkommer än en gång till skolbibliotekets betydelse för det dagliga skolarbetet, t ex en undervisning som inriktas på aktivitet, produktion och självständigt lärande. Man tryckte även på vikten av estetisk fostran och att stimulera läslust.

I 1996 års bibliotekslag föreskrev §5 att skolbibliotek skulle finnas "för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen".

Numera tycks skolbiblioteken närmast påverkas av skolinspektionens krav. 2011 föreskrev de att skolbiblioteken skulle innehålla "tryckta medier i olika genrer, digitala medier och informationsteknik som svarar mot elevernas och undervisningens behov för att främja språk- och läsutveckling".

Tilläggas kan att skolbibliotek tydligen varit obligatoriska sedan 1971, vilket bara framkommer indirekt i Limbergs framställning. (Framställningen ger ärligt talat inget riktigt redigt och solitt intryck, men Limberg har återkommit till ämnet i andra framställningar som jag kanske får anledning att referera någon annan gång.)

Sedan tänkte jag anknyta denna historiska genomgång till Mjölby kommuns platsannons för skolbibliotekarier...

"Vår målsättning är att skolbiblioteken ska: 

-Verka läsfrämjande (...)

-Vara en integrerad del av verksamheten, dvs vara en del i det dagliga arbetet i klasserna genom att t ex arbeta i "projekt" med informationssökning, källkritik etc.

- Öka elevernas medie- och informationskunnighet, (...) dvs att förstå mediers roll i samhället, att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information samt att själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier."

Vi ser alltså att punkt 1 och 2 ovan ungefär motsvarar punkt 1 och 3 från 1949, medan den tredje punkten faktiskt skulle kunna tolkas som en ny arbetsuppgift för skolbiblioteken och därmed dess bibliotekarier. Detta att "kritiskt värdera information" har nog ändå funnits med i läroplanerna ganska länge, fastän de då inte direkt nämnt skolbiblioteken. Jag citerar ur Lgr -69: "I ett demokratiskt samhälle, där man önskar lägga allt större ansvar på den enskilda människan, får intellektets skolning stor vikt. De kvaliteter, som särskilt bör hållas i sikte, är tankens klarhet och reda, förmågan att pröva kritiskt och självständigt motstå tendentiös påverkan, att analysera, jämföra och sammanfatta" (s. 12-13).
Tja, där fanns väl egentligen det mesta med, men nytt är i alla fall att skolbiblioteken i Mjölby ska hjälpa eleverna att förstå mediers roll i samhället samt att hjälpa dem att själva "skapa innehåll i olika medier"! Jag måste säga att jag tycker att det är attans inspirerande arbetsuppgifter som givits, alldeles oavsett om de kan tolkas som urgamla eller pinfärska.
Nästa fråga blir sedan vilka böcker eller kurser man borde studera för att behärska området.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Några hållpunkter i skolbibliotekens första utvecklingsfas

Jag har läst Magnus Torstensson: Framväxten av en statlig folkbibliotekspolitik i Sverige, ingår i Frenander & Lindberg: Styra eller stödja (2012, s. 89-134).  Det är en utmärkt text, som jag här ska försöka plocka några skolbiblioteksrelaterade punkter ur.

 I 1842 års folkskolestadga fastslås att det åligger prästerskapet att uppmuntra till inrättandet av sockenbibliotek. dessa motiveras i första hand med att den ungdom som slutat skolan bör ha något att läsa för att underhålla sitt läskunnande, samt för att befrämja en sant kristlig bildning.

 1882 kom en ny folkskolestadga. Nu skulle sockenbiblioteken vända sig till såväl skolbarn som äldre.

 I nästa folkskolestadga, 1897, heter det att skolrådet borde främja inrättandet och begagnandet  av socken- och skolbibliotek. Här dyker alltså skolbibliotek upp för första gången som en självständig bibliotekskategori i en svensk folkskolestadga. Dessförinnan hade folkskoleinspektörerna inför perioden 1893-1898 ålagts att även rapportera om skolbibliotek.

Mycket pådrivande för skolbibliotekens sak under tiden kring sekelskiftet var Sveriges allmänna folkskollärareförening.

1912 skrev Valfrid Palmgren i sin utredning att om samma bibliotek skulle tjäna som både skolbibliotek och församlingsbibliotek så kunde det inte fullgöra någondera uppgiften på ett tillfredsställande sätt. Enligt Palmgren skulle som skolbibliotek endast erkännas bibliotek som helt och hållet var "avsedda för skolans, främst lärjungarnas behov". Efter 1912 års bibliotekskungörelse om statliga statsbidrag, där skolbibliotek skulle kunna beviljas statsbidrag med högst 150:- per år, kom de olika bibliotekstyperna att renodlas som skolbibliotek, kommunala folkbibliotek och föreningsdrivna studiecirkelbibliotek.

0 kommentarer | Skriv en kommentar