Jag fick för mig att leta upp en gammal text jag skrev under utbildningen. Ni får ha lite överseende med alla hänvisningar till kurslitteratur...

Jag måste bara få skriva av mig lite frustration över hur de här akademikerna och förmenta språkfrämjarna brukar språket. Förutom det vanliga forskardravlet med "kontext", "diskurs", och "paradigm" så tycks dessa "språkfrämjare" ha väldigt svårt att klara sig utan flumord som praktik och kognitiv och nu då "litteracitet". Ord ska vara redskap som hjälper till att klargöra vad man menar. Ord med oklara betydelser hjälper inte till med detta utan förvillar. Hur svårt kan det vara? Om nu engelskan fördärvar sig självt med en massa ord med oklara betydelser så betyder ju inte det att vi ska överta deras usla begrepp bara för att det inte finns någon självklar motsvarighet i vårt normalspråk. Vad ska vi med litteracitet till? Vad betyder det? Axelsson skriver om litteracitet: "Litteracitet är en bred och samlad beteckning på aktiviteter som i ett socialt sammanhang omfattar användningen av tal, bilder, symboler och tecken i direkt eller indirekt koppling till skrift." En aktivitet, alltså. Men vad betyder "i direkt eller indirekt koppling till skrift"? Andersson & Wilhelmsson skriver i en fotnot: "Flera försök till en svensk översättning har gjorts, t.ex. Nyströms (2002) "skriftspråklighet", Karlssons (2002) "skriftkultur" och Säljös (2005) "skriftspråkliga aktiviteter"". Vi väljer här att tala om literacy då begreppet börjar bli vedertaget även på svenska." Observera att begreppet av Nyström alltså uppfattas som en egenskap, något som kan vara mer eller mindre välutvecklat. Andersson & Wilhelmsson väljer sedan trots allt att använda begreppet literacyaktiviteter. Gör de det för att betona att literacy är en aktivitet, eller gör de det för att särskilja aktiviteterna från den färdighet eller egenskap som aktiviteterna är avsedda att främja? Ja, redan i tredje meningen skriver de: "De nya samhälleliga förutsättningar som råder för skriftspråklighet behandlas bland annat inom besläktade forkningsfält som new literacy studies, multiliteracies, digital literacies eller new literacies." Jag har svårt att tolka det som något annat än att de själva menar att literacy står för skriftspråklighet.

 Utanför kurslitteraturen citeras en Kress på s. 58 i Barnet platsen tiden: "Tal, gester, symboler, bilder och musik räknas numera även in i det nya bredare perspektivet på vad läsa och skriva kan vara".

 Stopp! Detta är språkförstöring! Så här får man inte göra! Vad ska vi använda för ord om vi specifikt vill tala om att lära barn att läsa, dvs avkoda texter av alfabetisk skrift, om texter kan betyda vilka tecken som helst och läsning kan betyda vilken tolkning som helst? Observera även likheten med Axelssons litteracitetsdefinition. Vidare står på s. 60: (litteracitet) "står för ett överordnande, vitt begrepp, som har rötterna i engelskans literacy och som på ett eller annat sätt kan relateras till läsande och skrivande". Ni ser ju själva. Det betyder allting, dvs ingenting... men det låter ju lite märkvärdigt.

 Menar man skriftspråkskompetens kan man skriva "textkompetens", ja, förstås under förutsättning att man med text verkligen och endast menar skrivna ord. Vill man inbegripa tal får man använda "språkkompetens" och menar man något ännu vidare får man väl använda kommunikations- eller mediakompetens. Menar man å andra sidan aktiviteter får det heta text-, språk-, kommunikationsaktiviteter etc. Men det finns absolut ingen anledning att använda ett slaskord som uppenbarligen kan betyda lite vadsomhelst. Det blir ju som de där 21 betydelsena som Kuhn påstås ha nyttjat begreppet paradigm för. 

Då blir man ju som mottagare i alla fall tvungen att översätta, dvs verbalisera begreppet till något annat i ens skalle för att begripa vad som eventuellt menas. Och det är ju så jag reagerar på litteracitet. 

Det vore förstås önskvärt om akademikerna använde pregnanta och begripliga uttryck från början. I andra sammanhang brukar man ju hävda att det vetenskapliga språket just är och skall vara pregnant. Att engelskspråkiga inte begriper bättre är banne mig ingen ursäkt.