I januari 2013 fick jag reda på att jag var antagen till en distansutbildning till bibliotekarie vid BHS i Borås. Som jag minns det var vi drygt 100 antagna. I slutet av februari var vi ett 50-tal som samlades på den första gemensamma samlingen i Borås. Redan till höstens första kurs hade gruppen krympt till ett 30-tal. När vi förra sommaren påbörjade kandidatuppsatskursen var vi 20 kvar från det ursprungliga gänget från 2013, plus 28 eftersläntrare från andra årgångar, alltså totalt 48. I januari i år var vi 14 från 2013-gänget plus 3 eftersläntrare som lämnade in färdiga uppsatser.

Sedan examinationen i januari har jag försökt hålla ett öga på diva-portal för att se hur många som blev godkända. Jag upptäckte först igår att de godkända uppsatserna publicerats redan i mars. De hade blivit daterade 2016 av någon anledning, vilket gjorde att de aldrig dök upp när jag sorterade träffarna efter "nyast först". Slutresultatet var sex godkända bibliotekarier från 2013-gänget plus en eftersläntrare. Jag var alltså inte en av dem. Till saken hör att utbildningen är väldigt akademisk i så måtto att åtminstone jag uppfattat den som mer inriktad på att producera biblioteksforskare än bibliotekarier. Som om allt, åtminstone det mesta, gått ut på att förbereda oss just för det egna uppsatsskrivandet och "forskningsprojektet". Många ansträngningar har gjorts och mycket resurser har slösats till... ja, för många till just ingen nytta alls.

Men stort grattis till Karin, Inger, Åsa, Lissandra, Helene och Fredrik samt Maria som klarade nålsögat!