Jag läser vidare i "Styra eller stödja" och kommer då till Louise Limbergs bidrag "Från biblioteksstadga till skollag - skolbibliotekens plats i folkbibliotekspolitiken 1911-2011 (s. 135-173).

 Här är jag nu mest intresserad av vad författaren säger om vilka argument man har framfört för nyttan med skolbibliotek. Vilka är skolbibliotekets funktioner?

För Valfrid Palmgren handlade det om nyttan med god litteratur för att väcka läslust och främja god läsutveckling, både under och efter skoltiden.

I folkbildningsutredningen 1924 nämns tre funktioner: (1) Den fria läsningens stimulans för läsfärdigheten, (2) hjälpmedel för uppfostran till självverksamhet, och (3) hjälpa de unga att utveckla individuella intressen och underlätta framtida yrkesval. Punkt 2 ovan kan eventuellt härledas till 1919 års undervisningsplan som introducerat arbetsmetoder närbesläktade med vad vi numera kallar elevaktiva arbetssätt.

Efter andra världskriget skulle skolorna reformeras, skolorna skulle fostra fria och självständigt tänkande människor som aldrig mera skulle falla offer för propaganda och massuggestion. Reformpedagogiken förespråkade grupparbeten och självstyrt lärande, det talades om aktivitetspedagogik och individualisering av skolarbetet.

Redan i 1949 års folkbiblioteksutredning förekommer formuleringen "Biblioteket bör vara skolans hjärtpunkt", och motiven för skolbibliotek var nu (1) stimulera läsförmågan, (2) etablera en vana att läsa goda böcker, och (3) redskap i undervisningens tjänst; välförsedda skolbibliotek krävs för aktiva och individualiserande arbetssätt. Utredningarnas proklamationer om skolans och skolbibliotekens mål fick dock inga resultat i form av propositioner eller beslut som påverkade skolbiblioteken under 40- och 50-talen

1973 års utredning "Litteraturen i skolan" återkommer än en gång till skolbibliotekets betydelse för det dagliga skolarbetet, t ex en undervisning som inriktas på aktivitet, produktion och självständigt lärande. Man tryckte även på vikten av estetisk fostran och att stimulera läslust.

I 1996 års bibliotekslag föreskrev §5 att skolbibliotek skulle finnas "för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen".

Numera tycks skolbiblioteken närmast påverkas av skolinspektionens krav. 2011 föreskrev de att skolbiblioteken skulle innehålla "tryckta medier i olika genrer, digitala medier och informationsteknik som svarar mot elevernas och undervisningens behov för att främja språk- och läsutveckling".

Tilläggas kan att skolbibliotek tydligen varit obligatoriska sedan 1971, vilket bara framkommer indirekt i Limbergs framställning. (Framställningen ger ärligt talat inget riktigt redigt och solitt intryck, men Limberg har återkommit till ämnet i andra framställningar som jag kanske får anledning att referera någon annan gång.)

Sedan tänkte jag anknyta denna historiska genomgång till Mjölby kommuns platsannons för skolbibliotekarier...

"Vår målsättning är att skolbiblioteken ska: 

-Verka läsfrämjande (...)

-Vara en integrerad del av verksamheten, dvs vara en del i det dagliga arbetet i klasserna genom att t ex arbeta i "projekt" med informationssökning, källkritik etc.

- Öka elevernas medie- och informationskunnighet, (...) dvs att förstå mediers roll i samhället, att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information samt att själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier."

Vi ser alltså att punkt 1 och 2 ovan ungefär motsvarar punkt 1 och 3 från 1949, medan den tredje punkten faktiskt skulle kunna tolkas som en ny arbetsuppgift för skolbiblioteken och därmed dess bibliotekarier. Detta att "kritiskt värdera information" har nog ändå funnits med i läroplanerna ganska länge, fastän de då inte direkt nämnt skolbiblioteken. Jag citerar ur Lgr -69: "I ett demokratiskt samhälle, där man önskar lägga allt större ansvar på den enskilda människan, får intellektets skolning stor vikt. De kvaliteter, som särskilt bör hållas i sikte, är tankens klarhet och reda, förmågan att pröva kritiskt och självständigt motstå tendentiös påverkan, att analysera, jämföra och sammanfatta" (s. 12-13).
Tja, där fanns väl egentligen det mesta med, men nytt är i alla fall att skolbiblioteken i Mjölby ska hjälpa eleverna att förstå mediers roll i samhället samt att hjälpa dem att själva "skapa innehåll i olika medier"! Jag måste säga att jag tycker att det är attans inspirerande arbetsuppgifter som givits, alldeles oavsett om de kan tolkas som urgamla eller pinfärska.
Nästa fråga blir sedan vilka böcker eller kurser man borde studera för att behärska området.