"Skolbibliotekariens roll i lärandemiljöer" (7,5 hp) heter en ny kurs på " fd BHS".

Kursen beskrivs på följande sätt: 

 Centrala områden i kursen är didaktik och villkor för lärande, teoretiska- och multimodala perspektiv på lärande, lärandestilar, ledarskap i klassrummet och samverkan med andra yrkesgrupper. I kursen planeras ett undervisningstillfälle med fokus på hur mål formuleras i utbildningssammanhang och hur formativ återkoppling samt utvärdering synliggör lärande. Deltagarnas erfarenheter från egna verksamheter och problemställningar kring skolbibliotekariers undervisning kommer att forma en del av kursens innehåll.

Och målen är bl a att eleverna ska erhålla praktiska färdigheter i att

1 Med utgångspunkt i forskning och den egna verksamheten planera och genomföra undervisning utifrån lärandestilar och perspektiv på ledarskap. 2 Presentera planerad undervisning inom det egna expertområdet. 3 Presentera och motivera genomförd undervisning. 

För detta finns följande kurslitteratur:

Jensen, M. (2016). Lärande och lärandeteorier: om den intentionella människan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (306 s.)

 Klipfel, K.M. & Cook, D.B. (2017). Learner-centred pedagogy: principles and practice. London: Facet Publishing. (175 s.) 

Gärdèn, C. (2017). Skolbibliotekets roll för elevers lärande: en forsknings- och kunskapsöversikt år 2010-2015. Stockholm: Kungliga biblioteket. (68 s.).

 Ogden, T. (2017). Ledarskap i klassen: praktik, teori och forskning. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur. (164 s.)


Min kommentar. Frånsett Gärdéns text tycker jag det ser ut som texter som ska ge en snabbkurs i hur man undervisar. Men är det egentligen den rollen skolbibliotekarien ska eftersträva eller godta? En extralärare, med bred allmänbildning, möjlig att sätta in lite varsomhelst i skolans arbete? Naturligtvis är det rektorernas önskedröm. En ny chans för avdankade lärare. Men om man nu är så väldigt glad i att undervisa, varför utbildar man sig då inte till lärare? Är det rimligt att skolorna kräver undervisningskompetens hos skolbibliotekarier? Att undervisningserfarenhet väger tyngre vid nyanställningar än informationskompetens? I så fall är det kanske lämpligare att skolbibliotekarieutbildningen sker som en tilläggskurs vid lärarhögskolorna än vice versa? Ja, så slipper vi som inbillade oss att vi kunde göra nytta i skolvärlden som resurser för lärare och elever men som aldrig frivilligt skulle vilja hålla några lektioner... gå och tro att vi någonsin skulle få något jobb i skolan.

Varför kan det inte bara räcka med att behärska och vara en resurs inom informationsförsörjning, boksamlingsskötsel och läsfrämjande?