Ibland hittar jag saker på nätet som gör mig generad... Och helt euforisk.

Jag hittade just Pias författarsida ...

Okej, trots mitt skrivintresse har jag aldrig gjort någon inventering av nätets skrivsidor. Jag är antagligen världens siste skolbiblioteksbloggare som aldrig tidigare observerat denna makalösa kunskapsbank, jag ska genast sätta mig i en skamvrå med lämplig huvudbonad...

Hon är inte särskilt aktiv längre, men med 700 texter i innehållsförteckningen kan det ju inte finnas särskilt mycket kvar att skriva om?

Sommaren är räddad... Eller spolierad, hur man nu ser saken.