Jag har parallellt läst två böcker om 1900-talet: 20:e århundradets när var hur (1999) med Bernt Himmelstedt som huvudförfattare, och Hans Dahlbergs Hundra år i Sverige (2000). Jag tycker om dem båda två. Projektet går alltså ut på att på ett personligt sätt ge en någorlunda objektiv beskrivning av 1900-talet och försöka förklara det. Sätta in händelsernas ström i ett sammanhang och därmed göra det begripligt, åtminstone för oss oss tillbakablickare. När var hur delar upp århundradet i tio decenniebitar, medan Dahlberg skär upp i 8 perioder av varierande längd. Båda böckerna listar också exempel på nyhetshändelser för varje år i kronologisk ordning.

Poängerna med att läsa den här typen av böcker är flera: För det första ger det naturligtvis kunskaper om vad som har hänt. För den som vill förstå sin samtid och följa med sin tid behöver naturligtvis kännedom om bakgrunden till att det blivit som det blivit. För det andra är naturligtvis kunskaper om historiska händelser, personer och skeenden allmänbildande i sig. Det är många gånger fascinerande berättelser, som ofta lockar till vidare studier och uppslag. Det ena ger det andra.

För någon tid sedan läste jag också en traditionell årskrönika, "Anno 94" om året 1994. Vad den typen av texter ger (dvs att läsa årets största nyhetshändelser dag för dag under årets 365 dagar), är ju ett metaperspektiv på nyheter. Vad är det för typ av händelser som uppmärksammas. (Jag berörde detta i denna text från maj.) Vore det t ex en god idé att låta en klass, säg 13-åringar, läsa de 13 senaste årens årskrönikor för att få en genomgång av vad som hänt dag för dag under deras livstid? Ja, ifall något skulle ha råkat gå dem förbi... Globalt och nationellt är det ju lätt att hitta sådana krönikor, men vill man kunskapa på regionalt eller lokalt plan får man kanske göra arbetet själva. Skulle det vara ett intressant projektarbete? Vilken var "dagens stora nyhet" i landskapet, storkommunen och/eller vårt eget lilla samhälle under ett års tid? Kanske i samarbete med en lokaltidning eller ett välförsett bibliotek som arkiverar sina gamla tidningar. Med 20 elever blir det en 2-3 veckors tidningar per elev att gå igenom och sammanställa...

En annan aspekt av att läsa gamla årskrönikor, ja, här tänker jag mig flera decennier gamla, eller t.o.m. sekel, är att det ger en möjlighet att skönja vad som verkligen är nytt i dagens nyhetsflöde och vad som är... nytt vin i gamla flaskor. Det mesta har ju faktiskt hänt förr (och t ex extrema väderhändelser är faktiskt fullkomligt normala). Sådant som vi vuxna vet av erfarenhet, men som barnen inte kan ha någon erfarenhet av. Journalistiken och samhället förändras med tiden, men människan är sig lik.

Att ge ungdomar möjlighet att se att dagens nyhetsflöde inte är kaotiskt, utan i viss mån möjligt att förstå, systematisera och t.o.m. förutse... Det kan ju jag som... äh... informations- och systematikförespråkare... tycka det vore värdefullt att visa dem.