Den yngsta biologibok jag har tillgång till är dotterns aktuella; Gleerups och Anders Henrikssons TitaNo Biologi från 2008. Här delas växterna in i undergrupperna alger, mossor, ormbunksväxter och fröväxter. Citat: "[En växt] äter inte. Den tillverkar själv sina näringsämnen" (s.34). Detta är ju en glidning. Det skulle alltså inte vara cellstrukturen klorofyll i sig som definierar växter, utan förmågan att själv tillverka sina näringsämnen... Tillverkar inte lavar sina egna näringsämnen? Om klassifikationen heter det:

Innan det fanns tillräckligt bra mikroskop visste man inte att bakterier och svampceller har egenskaper som inte finns hos växter eller djur. Därför ansåg man att alla levande varelser var antingen växter eller djur. Man sa att de tillhörde växtriket eller djurriket. När biologerna insåg att bakterier och svampar skiljde sig från både växter och djur behövdes fler riken. I ett system som fortfarande används i vissa läroböcker ingår faktiskt fem riken. Fyra av dessa är bakterier, växter, svampar och djur. I det femte riket ingår alla encelliga varelser med cellkärna...(s. 23).

Det här stämmer ju inte. Det är inte så att biologerna under de allra senaste decennierna kommit till några nya insikter om hur svamparna skiljer sig från (de övriga) växterna. Redan i Linnmans Grundskolans biologi, från 1963, där alla organismer endera tillhör växtriket eller djurriket, heter det: "Svamparna saknar klorofyll. Därför kan de inte som de gröna växterna använda solljuset som energikälla och bereda näring åt sig själva" (s. 25). Växter är de i alla fall, precis som lavarna också är det.

Det enda som har ändrats är synen på klassifikationen; vilket perspektiv den ska inta eller vilket syftet är. Från pedagogisk överskådlighet till strikt uppvisande av utvecklingshistorisk divergens, dvs dess mångfald. Den bild som framträder när vi på detta sätt jämför biologiböcker är ju inte klassificeringens objektivitet, utan tvärt om godtycket som styr dess kriterier. Hur ska man kunna hävda att ett visst system är bättre än något annat?

Man måste välja vad det är man vill få ut av ett system och sedan värdera systemen utifrån denna prioritering. Det är bedömningar som måste göras, inte fakta som behöver upptäckas.  Om elev A säger att svampen är en växt för att svampcellen har cellvägg medan elev B säger att den inte är en växt för att den saknar klorofyll, har då en av dem fel?

Fortsättningen på Henrikssons text visar hur dråpligt det blir när biologerna får hållas eller när de försöker vara konsekventa:

                                          Från riken till domäner

På 1990-talet insåg biologerna att gruppen bakterier borde delas och bli två olika huvudgrupper. Det var "vanliga bakterier" och "arkebakterier". Den senare är en grupp märkliga bakterier som ofta lever i mycket tuffa miljöer. (...) Den nya kunskapen om bakterier gjorde att man införde tre domäner som huvudgrupper för allt levande. Domänerna är

-vanliga bakterier

- arkebakterier

- alla med cellkärna (växter, svampar och djur), (s.23).

Så där är vi nu. Från två riken (växter och djur), via system med 4-8 riken till tre domäner, där växter och djur hamnar i samma! Henriksson fortsätter

Arbetet med att sortera varelser i naturliga grupper pågår hela tiden (s. 23).

"Naturliga grupper", ja jusst precis... En hand upp alla som tycker att det går bra för dem!

Som klassifikationsfantast tycker jag ju gott att ni kan ta er en funderare över (eller låta ev. elever diskutera) hur ni skulle lägga upp ert eget klassifikationssystem över biologins "naturliga grupper".