Vi måste tala om svamp. 

Som gammal naturvetare och lantmästare trodde jag mig faktiskt om att veta vad en växt var för något. Ja, ända tills jag härom dagen ville visa sambon en i mitt tycke urtjusig botanikbok och hon konstaterade att den var omodern eftersom den tog upp en massa organismer som inte längre var växter! - Vaddå inte längre växter!?

När jag gick i skolan fick jag i biologin lära mig att de levande organismerna kunde delas in i två "riken" - växtriket och djurriket. Ja, och så fanns det bakterier som varken var det ena eller andra, samt en grupp "gisselorganismer" som visst kunde omfatta både växter och djur. Det som skiljde växterna från djuren var en cellstruktur: växtcellerna begränsades av en cellvägg medan djurcellerna begränsades av ett tunt cellmembran. Så enkelt och otvetydigt var det! Konsten att vidare indela växterna i kategorier kallas botanik, och botanikens första indelningsgrund var växternas förökningssätt, dvs man delade upp växterna i huvudkategorierna fröväxter (fanerogamer) och sporväxter (kryptogamer). Sporväxterna sönderföll i sin tur i undergrupperna alger, svampar, lavar, mossor och ormbunksväxter. Fröväxterna delades i första instans upp i nakenfröiga och gömfröiga. Dvs det fanns en mycket enkel hierarkisk struktur. Först tittar man på cellväggen, sedan bedöms spridningssättet.

Hur man sedan skulle gå vidare för att dela in mossor eller lavar eller alger gick man väl aldrig in på i högstadieläroböckerna, men något gemensamt system kunde i alla fall inte skönjas. Blågröna alger var alger även om de "saknar cellkärna och liknar därigenom bakterierna". Jaha, "men vari ligger då skillnaden mellan blågröna alger och bakterier?" torde mången sjundeklassare ha frågat sig.

Vilken är då egentligen klassifikationens syfte? Har den någon objektivt sett "korrekt" grundprincip? Jag citerar från (Esseltes) Linnman m fl - Biologiboken (1975):

Innan vi kan studera ett ämne måste vi ordna upp det - klassificera det - för att få en överblick. (...) Detta har man gjort för att få ordning på mångfalden (s. 4).

Vi klassificerar således för att få en ordning på kaoset, för att därigenom underlätta våra studier. Är detta en rimlig grundprincip?

Min egen högstadiebiologi hette Nova - Biologi för högstadiet, av Andreasson, Bondeson, Edström, Forsberg, Gedda, Luksepp och Zachrisson... (Läroboksförfattaren Kurt Forsberg var min biologilärare.) Bokens upplaga från 1979 har just den indelning jag inledningsvis redogjorde för. 1986 kom en uppfräschad utgåva av läromedlet (med samma författargrupp) kallad "Bios". Där hade avsnittet om svampar lyfts ut från växtriket. 

Många biologer anser att svamparna inte bör räknas till växtriket utan föras till ett eget rike vid sidan av växtriket och djurriket (s. 18).

Vilket författarna i handling visar att man godtar... utan närmare förklaring. Efter läromedlets nästa metamorfos hette det "Puls - Grundbok biologi" (2001). Där har man tagit ytterligare ett steg och uteslutit lavarna... som förts till svampkapitlet. Här är det alltså inte cellväggen som definierar växtriket, utan cellens klorofyllkorn!

En annan utvecklingshistoria kan skönjas i läromedlet Biologi Spektrum (Fabricius m fl). I den första upplagan från 1995 har "alger och urdjur" också ett eget kapitel (alltså utöver svampar och lavar). Här räknas alltså inte ens algerna till växtriket, trots att de innehåller klorofyll. Någon förklaring ges inte. 1995 års upplaga:

[Algerna] kan föröka sig könlöst med sporer, eller med ägg och spermier som förenas i vattnet (s 32).

2001 års upplaga av samma bok:

Alger kan föröka sig både könlöst genom att dela sig, och sexuellt med ägg och spermier (s.32).

Så mysko?! Är det därför de inte klassas som växter? Vad hände med sporerna?

Om klassificeringen 1995:

När man delar in dagens organismer utgår man bland annat från likheten i den inre byggnaden, utseendet, ursprunget, levnadssättet och beteendet. Organismerna delas inte bara in i växter och djur som på Linnés tid. Det finns ytterligare några stora grupper - bakterier och virus - alger och urdjur -svampar och lavar (s.16).

Jaha, ja, så klassifikationsgrunden är en mix av flera olika faktorer, men där ingen av dessa förefaller ta några pedagogiska hänsyn... Är detta en rimlig grundprincip?

Om klassificeringen 2001:

Med hjälp av ett så kallat släktträd kan vi visa hur livet har utvecklats från enkla bakterier. I släktträdet ritas bakteriegruppen längst ner. (...) Forskarna gör hela tiden nya upptäckter som förändrar vår bild av hur livet har utvecklats och hur olika organismer är släkt med varandra. Därför kommer säkert indelningen ändras i framtiden (s. 11).

Hur långt har vi inte nu kommit från Nils Linnmans syfte att skapa ordning på mångfalden och underlätta studierna? Liknar detta inte snarare att skapa mångfald av ordningen? Nu tycks alltså syftet istället vara att ge en rättvis bild av utvecklingsprocessen! Jag frågar igen: Är detta en rimlig grundprincip?