Visar inlägg från maj 2019

Tillbaka till bloggens startsida

Svenska sånger

Hur gör man för att göra den unga generationen bekant med den svenska sångskatten?

Man kan t ex tänka på den danska kulturkanonen som består av 35 "populärmusikverk" och 24 "konstmusikverk".

Hur hittar man sånger som varit populära i Sverige?

Det finns några ypperliga sidor på wikipedia som anger låtar som varit populära på våra topplistor sedan början på 60-talet.

Svensktoppen  från 1962. Gå ner till "Årets svensktoppsmelodier" och klicka på årtal för en 15-bästalista. 

Tio i topp 1961-1974 hittar jag bara 6 svenskspråkiga ettor.

 På försäljningslistan Kvällstoppen 1962-1975 hittar jag 21 svenska singelettor. Nu döljs några pga att LP-skivorna var dominerande under 70-talet. Vill man vaska vidare kan man leta på Nostalgilistan .

Kvällstoppen ersattes av Sverigetopplistan där jag räknar till 87 svenskspråkiga ettor 1975-2010.

På Sverigetopplistans egna sida har jag genom att bläddra mig fram genom gamla listor hittat omkring 50 svenska tvåor genom tiderna.

På Poporama 1974-1984 hittar jag 31 svenska "Smash hits".

På Tracks 1984-2010 hittar jag 40 svenska ettor.

Även om det här naturligtvis finns åtskilliga överlappningar borde det ändå vara ungefär 300 svenska låtar som varit topplisteettor sedan början av 60-talet. Vill man lyssna sig igenom dem på Youtube e.d lär det alltså krävas en 900 minuter...

Men vilken musik var populär före topplistornas tid?

Här är informationen svårtillgängligare. Wikipedia har visserligen sidor för "musikåret ..." t ex Musikåret 1940 , men kvaliteten på dessa sidor är högst varierande. Vissa år är bara ett par svenska låtar nämnda. Men det kan kanske bli bättre med tiden.

I 20:e århundradets När Var Hur (1999) finns listor på "decenniets svenska schlagertoppar" från 1920 och framåt, 4-5 låtar per år.

I Tusen svenska klassiker (Gradvall, Nordström, Nordström, Rabe, 2009) tar man upp omkring 4-5 singlar för varje år 1956-2008.

Sedan får man gå till allsångsböcker eller listor på nätet. För min vårlista hade jag viss hjälp av en bok "500 schlagervisor" (1975) som jag hittade i min bokhylla.

För även om du gått igenom de senaste 60 årens topplistesuccéer så har du ju ändå inte fått med t ex

Gläns över sjö och strand

Ute blåser sommarvind

Koppången

Tidens tempo

Att vara förälskad

Paradise Jokkmokk

Guenerina (årets svensktoppstrea 1977)

Kom ti byin

En gång jag seglar i hamn , eller

Balladen om den kaxiga myran

osv.

 Den svenska låtskatten är ju hur stor som helst. Vilket annat språk skulle överhuvudtaget kunna konkurrera ens med ovanstående 10-lista?

Sedan finns det ju mycket roligt man kan göra med en låttextdatabas... Göra ett klassifikationssystem efter teman t ex ... Och om man nu intresserat sig på detta sätt med sånger kan man ju även visa lite intresse för vilka instrumentala låtar vi har som skulle kunna ingå i en kanon, eller som alla unga svenskar bör känna till eller igen...

Och visst vore det intressant att se listor på vilka svenska låtar ur historien som våra 00-barn föredrar?

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Gamla specialarbeten från BHS

När jag i lördags fick upp kornet på Börge Nielsens "specialarbete" om Hans Peterson  upptäckte jag att Högskolan i Borås hade stängt av sin gamla databas BADA, och påstod att allt överförts till DIVA. Men det var ju inte sant. För de äldre examensarbetena, de s.k. "specialarbetena" före 1982, finns inte överförda till DIVA. I lördags var de alltså utraderade från nätet!

Men nu finns de igen. 

Du hittar förteckningen på drygt 1200 specialarbeten Här och därifrån klickar du bara fram fulltexten.


OBS UPPDATERAT 17/5:

Det var ju inte många timmar de länkarna fungerade... 

Nu meddelar högskolebiblioteket i Borås följande:

vi håller på att plocka bort de gamla inskannade specialarbetena från BHS. Vi kommer att behålla dem digitalt men inte presentera dem på nätet. Detta har delvis att göra med den nya GDPR lagstiftningen. Vi behöver inhämta godkännande från alla skribenter. Så det finns en risk att de blir borta under en längre tid.

Det är ledsamt när utvecklingen går åt fel håll, när lättillgänglig information görs oåtkomlig.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Hans Peterson - "ambassadör" och "riddare"

"1945 års debutanter" är en ofta återkommande fras i texter om svensk barnlitteratur. De som vanligen avses är alltså Tove Jansson, Astrid Lindgren, Martha Sandwall-Bergström, Sven Wernström, Hans Peterson och Sven Hemmel. Sedan Sven Wernström dog i september ifjol är har vi nu bara Hans Peterson kvar.

Av de böcker min mor läste för mig när jag var liten är det nu bara två jag ännu minns: "Jag kan köra alla bilar" av Karin Nyman och "Lill-Olle och sommardagen" av Hans Peterson. Lill-Olle och sommardagen är en lantgårdsidyllisk historia som jag sedan läste för mina barn. Jag gillar den.

Där finns en koppling. När Hans Peterson debuterade 1945 gjorde han det med en bok som kommit tvåa i en manustävling. Vann gjorde en bok som Karins mor hade skrivit för Karin, som är född 1934 och alltså var 11 år 1945. Är det en tillfällighet eller ett solklart bevis på hur liten världen kan vara?

Hans Petersons wikipediaartikel omfattar en bibliografi med 214 titlar. Hans senaste tillskott till Libris är en översättning från 2018 och åtta översättningar från 2017, så det kan kanske vara så att han börjat trappa ner på sin litterära verksamhet med ålderns rätt.

I första bandet av Ord och bilder för barn och ungdom (Barnlitteraturen, 1990) heter det t ex:

Hans Peterson (...) har i sina barn- och ungdomsböcker visat hur väl han kan skildra de mindre barnens vardag och givit prov på sin förmåga att leva sig in i hur de upplever denna verklighet (...) Det som kan vara spännande i vardagen - naturen, vädret, människorna och tingen de omger sig med - vet Hans Peterson att lyfta fram i handlingen. På senare år har han även blivit en förespråkare för den dokumentära barnboken (s.272-273).

 I Barn och Kultur 1975:1, citerad i andra bandet av Ord och bilder för barn och ungdom, säger Hans Peterson:

Det måste i det enkla språket finnas inte bara värme  utan också skönhet. Och vad man söker nå fram till - även om man aldrig kommer att klara av det - är ett slags nyenkel lyrik.

Från SvD 17/9 -95  (Artikelförfattare M. Artsman):
Genom åren har han hållit säkert tusen föredrag för lärare och föräldrar runt om i landet om ordförrådets betydelse för barnets utveckling. Han har intensivt kämpat mot nedläggning av bibliotek för den livsviktiga barnbokens skull. (...)
"Den som inte börjar läsa barnböcker blir heller ingen läsare av vuxenböcker!" (...) Resor, uppbrott och ensamhet är återkommande teman i hans böcker. På senare år har historiska motiv fått allt större betydelse. Men oavsett handling är det Hans Petersons förmåga att identifiera sig med barnen han berättar om som är viktigast. Förmågan att sätta sig in i hur det är att vara barn, är hans största tillgång, säger han. Men innerst inne är det för sig själv man skriver. Är man inte intresserad av sitt ämne kan man inte heller skriva bra barnböcker. 
SvD 24/10 -02:
"Den lärare som läser högt för sin klass en halvtimme varje dag gör en större välgärning än alla missionärer i Afrika. Och detsamma gäller föräldrar som läser högt, där finns språket, närheten och en gemenskap som barnet bär med sig genom livet."

Gp 25/10 -02:
"Boken är väsentligare än något annat. Den ger orden, språket, fantasin och erfarenheter. Du kan inte nå in i samhället utan att ha ett brett ordförråd. Du måste kunna förklara och förstå och hur i helsicke ska du kunna göra det om du inte har några ord." Så talar en författare som blivit hedersdoktor för sin envisa strävan efter att ge barn ett ordförråd och som kallats för "De osäkra läsarnas främste riddare". (...)
Att skriva är ett jäkla jobb, säger han, även om det också är lustbetonat. Det handlar om att lösa problem hela tiden. 
- I en barnbok gäller det att vara sparsmakad, hitta de exakta orden, så att barn rycks med från första meningen. Det är en kamp. 

Gp 22/10 -03:
Varför behövs barnböcker?
 - De breddar ordförrådet och stimulerar fantasin, de gör dig säkrare och du får veta att du inte är ensam om att känna dig ensam. De ger en bild av dig och världen runt omkring. 

Hallandsposten 20/5 -06:
Mamma och pappa hade många syskon och pratade ofta om de andra i släkten. Nyckelordet var varför. Varför gjorde människorna på det där viset? Varför sa de så? Och frågan om varför är grunden för en författare. (...)
Hans framstår som en man med ett rikt socialt liv men när jag frågar om centrala teman i hans författarskap pratar han om ensamhet och utanförskap. "Jag kände mig ensam och utanför som barn, men det gör väl de flesta? Det kan man göra även i stora sällskap. I grunden är vi alltid ensamma, den som inte inser det har en märklig självuppfattning."

Ulf Nilsson i Helsingborgs Dagblad 2/11 -11:
Har inte barnboken förresten alltid haft stora ambassadörer? (...) Hans Peterson var den lättlästa berättelsens talesman.
 
Helsingborgs Dagblad 3/11 -14:
Hans Peterson talar sig varm för allas rätt till en läsupplevelse på rätt nivå, efter förmåga. (...) En bok på under tjugo sidor, med ett trettiotal ord på varje kan verka lättskriven. Men det är en utmaning, intygar han. Orden ska vara enkla och lättstavade. Och med ett begränsat utrymme måste varje händelse ha en betydelse i sammanhanget, säger han.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Det är vår!

Hur fångar man vårens essens bäst i text? - tänkte jag igår kväll när jag såg den traditionella motorcykelparaden glida genom staden. Har du någonsin läst en vårdikt om motorcyklar?

Ja, vilka är egentligen våra bästa vårdikter? Vilka kan du komma på på rak arm?

Jag ställde härom dagen den stygga frågan till vår eminenta bibliotekarie Sissela på stadsbiblioteket och hennes spontana svar var förstås som väntat Boyes "Visst gör det ont" . Och då kontrade jag förstås med Karlfeldts Intet är som väntans tider .

Men så sade hon: Men det beror ju på vad man menar med vårdikt; vi har ju mängder med bra tonsatta texter. 

Exakt så.

Jag fick för mig att jag dagen till ära skulle göra en liten inventering av svenska vårtexter jag gillar. Det kan ju vara bra att ha, ja, ifall någon nyfiken utlänning eller invandrare vill se vad svensk kultur går för, eller för att väcka livsandarna hos våra tonåringar eller ge dem exempel på hur man kan skriva...

Först kan man ju fundera på varför just "Visst" och "Intet" blivit sådana återkommande antologinummer.

Var de överhuvudtaget Boyes och Karlfeldts bästa i genren?

Titta på Boyes Vårvisa . Och hur ska man förhålla sig till tonsättningar? Lena Nymans insjungning av Visst gör det ont är ju riktigt bra.

Och Karlfeldt: Har du läst Vårskymning ? Jag gillade den redan när jag upptäckte den i 20-årsåldern, och när jag nu återupptäcker den gör den mig smått tårögd. Visst är den rar? Fortsätt så med Vårbal och Vårsång . 

Eller måste en vårdikt uttryckligen handla om våren? Går det lika bra med Frödings Fågelkvitter ?

Jaja, vi lever högt på nittiotalisterna. Men vad har vi egentligen åstadkommit de senaste 120 åren?

Flickan och blåsippan är en gammal visa vars melodi passerat bäst förestrecket, men med en viss sentimental kvalitet som text.

Men om vi tar en melodi från vår störste klassiske kompositör, Alfvén, och låter den utmärkte poeten, lärdomsgiganten och poesiteoretikern Alf Henrikson skriva en vårtext , och så låter vi vårt största namn inom jazzen, Alice Babs, sjunga, då borde väl resultatet bli maximalt finkulturellt... eller? (Roslagsvår) 

Den där Johansson var även med på En byväg om våren som var populär 1949, men Thore Skogman  gjorde väl den bästa versionen långt senare.

Men tänk dig nu att du fick marknadsföra din vårdikt med alla medel. Hur skulle du göra då?

Skulle du inte ta, typ, Annifrid eller Agnetha, stoppa in dem i en tidsmaskin och teleportera dem till någon vitsippsbacke eller äppelodling på Österlen i full blomning en solig vårdag på 60-talet?

 Man tror ju knappt sina ögon... Youtube är då helt makalöst...

"Att älska i vårens tid"  och Det kommer en vår .

Eller föredrar du "Alla går kring och förälskar sig" ... men räknas det om originaltexten är dansk?

Men frågan är väl ändå om inte Lasse Dahlquist ska klassas som en av våra finaste 1900-talspoeter - varför ser vi aldrig hans texter i antologierna?: Då börjar livets vår - läs eller lyssna på Marianne Kocks ljuva inspelning.

Eller så kan man fundera på detta med epik eller lyrik, rimmat eller orimmat, "Sol och vår"  eller 21/3 .

Eller så kan man kanske, apropå Britt G Hallqvist, titta på hennes Bålet eller Köp en majblomma... Jag länkar inte men gör en sökmotorsökning på de båda dikterna i kombination så hittar ni ett dokument där de finns på s. 11.

Tja, det var mina förslag. Har du bättre?

Eller låt eleverna komponera en liknande lista för valfri årstid eller högtid.

0 kommentarer | Skriv en kommentar