Om

En personlig blogg om skolbiblioteksrelaterade frågor från Skänninges horisont. Har ingenting med Skänninges kommunala skol- eller folkbibliotek att göra.

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Börja blogga på 2 minuter.
Allt är på svenska.
Börja blogga här!

Visar inlägg från september 2018

Tillbaka till bloggens startsida

Mediekunskap med Stig-Björn

Jag har gjort en enkel bibliografi för Stig-Björn Ljunggen över tidningskrönikor från 2015 och bloggposter på minfil. 

I första hand tycker jag han har en del intressanta synpunkter på medierna som skulle kunna utnyttjas i skolornas medieundervisning. Fast observera att det bara är en liten bråkdel av hans texter som handlar om detta. Den överväldigande massan av texter handlar om dagsaktuell politik.

I andra hand tycker jag är det en smula fascinerande att se vad en s.k. "proffstyckare" faktiskt producerar. Hans bredd, hans stil osv.

För det tredje tycker jag det är intressant att se vad som kan återfinnas från  Internet  archive / Wayback machine när en bloggare städat ut alla gamla texter från bloggen. I Stig-Björns fall hittade jag sålunda 137 bloggposter av (minst) 329 som måste ha funnits där en gång.

I det här sammanhanget är det dock i första hand hans texter om medier som intresserar; han skrev 2003 boken När medierna tar makten - Ett demokratiskt omställningsprogram i upplevelseindustrins skugga.

Här finns en länk till de 41 teser som sammanfattar boken.

Avskaffa första april-skämten handlar om svårigheten att skilja påhittade nyheter från "riktiga" nyheter.

Den skitnödiga samtiden - sex megatrender i samhällsdebatten att vara observant på.

Fakta hjälper oss inte ända fram - en bra text i källkritikhysterins tid.

Ett nytt, maktmedialt samhällskontrakt handlar om rollfördelningen mellan medier och politiker.

Framgångsrika politiker måste gå "genom rutan" , här tar han upp  fenomenet "Den mediala logiken", vad det sedan är får jag inte riktigt grepp om. Det är ett ämne jag skulle vilja ringa in bättre.

Kriget mellan fantasi och verklighet är en fascinerande liten text om våra värderingars förhållande till verkligheten. I texten tas nationalismen upp som exempel, men det bör väl uppfattas som "bara ett exempel".

Medierna skapar verklighet - om mediernas dragning till det spektakulära, se även second opinion-länken.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Tillägg om expanderande ord

En annan  intressant aspekt av ordmanipulation är ord som plötsligt får expanderande betydelse, som Ljunggren tar upp i slutet på denna  text (Försök förstå Aftonbladet).


I detta tredje exempel  (Hur tusan kan sossar tillåtas leda landet?) nämner han några pedagogiska exempel på förvirrande språkbruk som ju är mycket vanligt i samhällsdebatten.

Minns också Alf Henrikssons lilla vers i ämnet:

Sakfrågor, dem kan man klara.
 Personfrågor löser man lätt.
Men gäller det orden bara
är det inte på samma sätt.

Kring fakta kring livets kosor
blir osämjan sällan svår.
Det är alltid om former och glosor
som religionskrigen står.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Hygienord

Ja, ni vet ju vid det här laget att "hållbar utveckling" är det värsta jag vet. Här är några ytterligare visdomsord i ämnet av Stig-Björn Ljunggren, från en krönika i Upphandling24 10/12 2015. Han introducerar ett eget uttryck för fenomenet värdeladdade modeord, "hygienord". Jag förstår inte riktigt vari skillnaden skulle ligga mot det gamla inkörda begreppet "floskel". Detta är en komponent i vad jag menar med att ord används för manipulation, på ett sätt som barn och ungdomar måste lära sig genomskåda.


» DET KANSKE MEST populära hygienordet i dag är "hållbart". Ett hygienord är ett nyckelbegrepp som alla svänger sig med när de ska prata om samhällsfrågor, ekonomi och politik.

Det är något vi stoppar in i våra ordmassor för att visa att vi är med i vår tid och inte asociala.

För några år sedan var det "globalisering" som var hygienord nummer 1. Liksom "kunskapssamhälle". Och det är svårt att prata om samtidsfrågorna utan att lägga in något om "klimatsmart" eller "integration".

Det finns ingen direktör eller politiker av kvinna född som kan säga mer än tio meningar utan att lägga in något om att "vi står inför stora utmaningar".

Således är "hållbart" något som slängs in överallt, från det givna miljöområdet ner till spelpolitik och musikbranschen.

Däremot ska vi försöka se bakom användningen av hygienorden - och ständigt fråga oss "vad tusan menar de egentligen med hållbart i just det här fallet? " Ett bra sätt att avslöja tom betydelse av hygienord är att göra om dem till en negation. Tänk er exempelvis följande: "Vi vill ha en hållbar social utveckling. " Det är en meningslös utsaga, eftersom det motsatta blir absurt, vem säger "vi vill inte ha en hållbar social utveckling".

» SÅLEDES. SKA HÅLLBARHETSBEGREPPET ha någon betydelse måste vi börja fråga oss vad som egentligen avses.

Det gängse sättet att arbeta för den som driver ett intresse är att försöka klä in sina speciella käpphästar i det för tillfället rådande språkbruket.

Om du vill ha bättre betalt för mjölken du producerar är det exempelvis inte speciellt smart att säga som det är, rätt upp och ner: "Jag vill ha mer betalt", utan att försöka få detta till att vara en fråga som gäller att motverka klimathotet, främja integration eller helt enkelt vara kärnan i kampen för ett hållbart samhälle.

Således. Vi håller på med det vi håller på med därför att vi vill ha fred på jorden... (Undertext: "...och ett bankkonto i Schweiz. )

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Ljunggren om "faktaresistens"

 Jag har börjat intressera mig för en proffstyckare vid namn Stig-Björn Ljunggren; krönikör, ledarskribent, politikexpert, statsvetare, socialdemokrat, föreläsare etc. Här är några rader ur en krönika från "Upphandling 24", 21/4 2017 angående värdeladdade ord, förföriska ord och floskler. "Filterbubbla" och "hållbart" som utmärkta skolexempel på bedrägliga ord!



 I POLITIKEN FINNS också ett antal ord som används för att kleta fast på motståndarna, som typ "faktaresistens" eller "filterbubbla". Men dessa uttrycker också den egna präktigheten. 

Undertexten är att uttrycka den egna kärleken till vetenskapligt belagda sanningar - samt vara öppen för dialog med andra, att nå utanför bubblan. 


Ett annat popord är "hållbart". 

Fördelen med detta är att det går att stoppa in varsomhelst. Vem kan vara emot att exempelvis alla upphandlingar borde vara hållbara? 

Så varför har inte ett parti som säger sig vilja ha ett "hållbart Sverige där människor får bestämma mer själva" egen majoritet? 

Kanske det är därför att konkurrenterna hävdar att "varje människa ska vara fri att forma sitt liv, växa på egna villkor och ta ansvar för sig själv och sina medmänniskor". 

Vem är emot detta?


Följande är också en skarp iakttagelse av ett märkligt modefenomen oavsett om nivån är språket eller samhället:

Politikernas svar på utmaningen är dock inte att prata om "politik". Utan de säger sig vilja lösa problemet genom utarbeta "en nationell strategi" under ledning av en "nationell samordnare". Exempelvis "nationell upphandlingsstrategi". 

Undertext: Vi har genom politiska åtgärder tagit oss in i denna återvändsgränd. Nu ska vi ta oss härifrån med hjälp av nya politiska åtgärder. 



ps. Hoppsan - Bloggens hundrade postning!

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Tranströmer för nybörjare

Skulle man kunna lära sig något om skrivande av en sådan som Tomas Tranströmer? Ja, och vad är egentligen själva poängen med hans texter? För mig som gick gymnasiet på 80-talet är han fullständigt okänd mark. Jag kom aldrig i kontakt med honom i skolan.

Men nu har jag åtminstone läst en biografi om honom, Staffan Bergsten: Tomas Tranströmer, ett diktarporträtt (2011) ja, utgiven mycket lägligt till det årets nobelpris...

Imagism och modernism

[Tanströmers] beroende av mästaren betygar han genom att vid ett tillfälle skämtsamt kalla sig "Eliots barnbarn". Kärnan i [T.S] Eliots lära om konsten att gestalta känslor ligger i ett sedermera berömt begrepp: det objektiva korrelatet. Korrelat betyder motsvarighet och tanken är att finna en yttre objektiv motsvarighet till det känsloinnehåll som ska komma till uttryck. Att poesi handlar om känslor och inte om sakförhållanden förutsätts gälla generellt... (s. 18) 

[Eliot förespråkar] klassicismen som framhäver det allmänmänskliga och undertrycker det rent personliga (s. 20)

Ezra Pounds varning gäller all naturlyrik:"Undvik att beskriva. Kom ihåg att målaren kan beskriva ett landskap bättre än du."  Vad är då alternativet till att måla i ord? Imagismens svar lyder: den komplexa bilden. Landskapet, sceneriet, det enskilda trädet eller vilken naturbild det än må vara måste kombineras med en tanke, sättas in i ett sammanhang utan att för den skull förlora sitt egenvärde som natur (s. 111-112).


Tranströmers särart

En aspekt av Tranströmers väg till poetiskt mästerskap utgör hans allt suveränare förmåga att hitta enskilda, starkt laddade bilder för komplexa medvetandes- och känsloinnehåll. (...) [P]rincipen går ut på att inte tala om känslor, inte använda abstrakta ord för att beskriva, utan att konkret gestalta dem (s. 20).

[Ett genomgående motiv i Tranströmers verk är] det förtätade ögonblicket (s. 21).

Man kan säga att det ligger något fragmentariskt och sönderbrutet i den lyriska modernismens grundkonception, var vi än möter den. Det gör att den kommer bäst till sin rätt i det korta koncentrerade formatet, där Tranströmer framför allt visar sitt mästerskap (s. 165).

Det är framför allt för sina lika målande som överraskande bilder han är känd och läst världen över (s. 234).

Det som karakteriserar hans metaforer är föreningen av åskådlighet och en överrumplande effekt... (s.235).

Konsten att skriva
Poesi är intuition, lek och fantasins fria flykt.
 Först när leken rymmer allvar och friheten möter motstånd uppstår den spänning som är poesins livsnerv.
Det är framför allt i två avseenden som den moderna poesin skiljer sig från den traditionella: avsaknaden av rim och meter (209).
Som poet förbehåller [Tranströmer] sig rätten att vara mångtydig och öppen för att inte utestänga läsare... (s. 182).
...Tranströmers poetiska arbetssätt. Kärnan, eller kärnorna, är i allmänhet enskilda bilder och fraser som man kan finna nedkastade huller om buller i de anteckningsböcker av vilka han ständigt bar någon med sig. Där kunde dessa fragment vila i åratal, ibland decennier, innan de hittade sin rätta plats i en dikt som författaren ansåg värd att tryckas (s. 218-219).
Tranströmer (...) sparade på uppslag, fragment, drömbilder i ett slags osorterat arkiv (s. 230).
Som vi sett ligger inte sällan autentiska drömmar till grund för diktarens scener och bildspråk (s. 231).

Författaren har uppenbarligen anat ett dolt samband mellan fragmenten och konfronterat dem med varandra för att slutligen smälta samman dem till en poetisk enhet (s. 233).

Stilgrepp...
som omnämns i boken är: 
-allegori
-metafor
-parallellism
-analogi
- allitteration
- assonans
- liknelse
- punch line
Skrivläraren Tranströmers egna uppgifter
[En läxuppgift kunde] bestå i att teckna ner en dröm eller skriva något till ett bestämt musikstycke. Han ledde även övningar i diktöversättning från engelska... (s. 241). En tes han ständigt återkom till löd: Bästa sättet att bli en god författare är att först bli en god läsare - av andras och egna texter (s. 242).

Min kommentar: en annan utmärkt övning i samma anda skulle ju kunna vara att ta en modernistisk, orimmad vers av Tranströmers typ och ge den rim och rader med lika många vokalljud! 

Ta även reda på vad som menas med stilgreppen ovan!

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Äldre inlägg