Om

En personlig blogg om skolbiblioteksrelaterade frågor från Skänninges horisont. Har ingenting med Skänninges kommunala skol- eller folkbibliotek att göra.

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Helt på svenska!
Börja blogga hos oss.
Skapa din blogg!

Visar inlägg från juli 2018

Tillbaka till bloggens startsida

Nyheternas ström (2)

En annan fråga som slår mig vid läsning av den här typen av information/böcker är om skolans läsämnen verkligen speglar "vad som är viktigt att känna till" på ett adekvat sätt. Är skolan tillräckligt verklighetsanknuten? Eller ska den inte vara det? Finns det risker med att vara alltför trendföljsam? Fredsfostran, hållbarhet, källkritik å hejåhå? Det som slår mig är hur viktigt ämnet nationalekonomi tycks vara för hur ett land utvecklas, och hur lite jag fick läsa om sådant i skolan, ja nästan inte ens på gymnasiet. Är det ett ämne som anses vara för svårt för grundskoleelever? Är det lättare eller angelägnare med miljöförstöring eller trigonometri?

Och en annan sak; vem eller vad eller vilka samhällskrafter vänder vindarna? Hur uppkommer alla trend- och opinionskast? Går de att förutse? Det är kanske för mycket begärt att reda ut på grundskolan, men gymnasiet borde väl kunna ta upp det. (Här måste jag inflika att jag blev positivt överraskad när lillflickan i åttan nu i våras berättade att de skulle läsa in sig på ismer, bravo, Trojenborg!)

Och så den gamla vanliga visan om den omöjliga trovärdigheten... Hans Dahlberg förefaller vara genuint ointresserad av och oinitierad om idrott. Att han konsekvent blandar ihop världsrekord och världsmästerskap är förstås illa nog, men när han i 70-talskapitlet skriver, s. 297: "I vinteridrotterna dominerades längdskidåkningen av Thomas Wassberg som tog två guldmedaljer på VM i Falun 1974" undrar man onekligen hur något så dumt först kunnat formuleras och sedan passera korrekturläsandet. Hur ska man kunna lita på andra uppgifter i denna bok efter detta?

Så går man till 20:e århundradets när var hur; i femtiotalskapitlet, s. 101, citeras ett långt avsnitt av Stig Claessons "Tacktal till den svenske bonden":

På tio år, mellan 1950 och 1960, lade man ned bondesverige med en fart av ungefär 3000 småbruk om dagen. Man trodde på stora enheter, stora kommuner och att det för all framtid skulle finnas arbete i städerna.  (...) Vi förlorade närheten till varann, vi blev i det nya landet främlingar till varann. (...) Allt som varit var inte mer. Allt överskådligt smått förklarades olönsamt, ty trollformeln till lycka hette LÖNSAMHET.

Dvs en skarp iakttagelse om avfolkning, främlingskap och lokalsamhällets ekonomiberoende illustreras med ett räkneexempel som är så uppenbart orimligt att vilken mellanstadieelev som helst måste genomskåda det. Så här är det ju hela tiden. Lita aldrig på någon uppgiftslämnare! Alla gör fel och har fel. Att vara människa är att vara "den mänskliga faktorn". Och på områden där ens egna kunskaper och förnuft inte kan hjälpa återstår bara att försöka hålla någon sorts balans mellan tillit och skepsis. Och naturligtvis gäller också symmetrin åt andra hållet - dvs vi kan heller inte lita på att källor vi förväntar oss vara notoriskt otillförlitliga och partiska osv, alltid har fel.

Tilläggas kan att det ju även finns andra 1900-talskrönikor som kanske är mera anpassade för skolbruk, t ex Aftonbladets "1900-talet" (2000) utgiven "med stöd av Skolverket".

Och en helt annan sak, angående skrivande, som var en nyhet för mig: Enligt Dahlbergs nyhetskavalkad greps i september -97 en sprängattentatsman vid Millesgården som var ute efter OS-relaterade mål. 

Detta måste alltså ha varit den händelse som satte fart på Liza Marklunds fantasi. Dvs vad hade hänt om sprängaren inte blivit fast och Stockholm fått OS. Vad kan det ha varit som drivit en sådan kriminell person etc. Sprängaren gavs alltså ut redan 1998 och blev tidens största bestseller. Jag vill minnas att författaren såg sig manad att påpeka att boken var en ren fantasiprodukt, att Stockholm inte fick OS och att Victoriastadion aldrig byggdes, men jag kan inte minnas att hon nämnde att det funnits en OS-sprängare i verkligheten...

Se där vad nyheter kan användas till.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Nyheternas ström (1)

Jag har parallellt läst två böcker om 1900-talet: 20:e århundradets när var hur (1999) med Bernt Himmelstedt som huvudförfattare, och Hans Dahlbergs Hundra år i Sverige (2000). Jag tycker om dem båda två. Projektet går alltså ut på att på ett personligt sätt ge en någorlunda objektiv beskrivning av 1900-talet och försöka förklara det. Sätta in händelsernas ström i ett sammanhang och därmed göra det begripligt, åtminstone för oss oss tillbakablickare. När var hur delar upp århundradet i tio decenniebitar, medan Dahlberg skär upp i 8 perioder av varierande längd. Båda böckerna listar också exempel på nyhetshändelser för varje år i kronologisk ordning.

Poängerna med att läsa den här typen av böcker är flera: För det första ger det naturligtvis kunskaper om vad som har hänt. För den som vill förstå sin samtid och följa med sin tid behöver naturligtvis kännedom om bakgrunden till att det blivit som det blivit. För det andra är naturligtvis kunskaper om historiska händelser, personer och skeenden allmänbildande i sig. Det är många gånger fascinerande berättelser, som ofta lockar till vidare studier och uppslag. Det ena ger det andra.

För någon tid sedan läste jag också en traditionell årskrönika, "Anno 94" om året 1994. Vad den typen av texter ger (dvs att läsa årets största nyhetshändelser dag för dag under årets 365 dagar), är ju ett metaperspektiv på nyheter. Vad är det för typ av händelser som uppmärksammas. (Jag berörde detta i denna text från maj.) Vore det t ex en god idé att låta en klass, säg 13-åringar, läsa de 13 senaste årens årskrönikor för att få en genomgång av vad som hänt dag för dag under deras livstid? Ja, ifall något skulle ha råkat gå dem förbi... Globalt och nationellt är det ju lätt att hitta sådana krönikor, men vill man kunskapa på regionalt eller lokalt plan får man kanske göra arbetet själva. Skulle det vara ett intressant projektarbete? Vilken var "dagens stora nyhet" i landskapet, storkommunen och/eller vårt eget lilla samhälle under ett års tid? Kanske i samarbete med en lokaltidning eller ett välförsett bibliotek som arkiverar sina gamla tidningar. Med 20 elever blir det en 2-3 veckors tidningar per elev att gå igenom och sammanställa...

En annan aspekt av att läsa gamla årskrönikor, ja, här tänker jag mig flera decennier gamla, eller t.o.m. sekel, är att det ger en möjlighet att skönja vad som verkligen är nytt i dagens nyhetsflöde och vad som är... nytt vin i gamla flaskor. Det mesta har ju faktiskt hänt förr (och t ex extrema väderhändelser är faktiskt fullkomligt normala). Sådant som vi vuxna vet av erfarenhet, men som barnen inte kan ha någon erfarenhet av. Journalistiken och samhället förändras med tiden, men människan är sig lik.

Att ge ungdomar möjlighet att se att dagens nyhetsflöde inte är kaotiskt, utan i viss mån möjligt att förstå, systematisera och t.o.m. förutse... Det kan ju jag som... äh... informations- och systematikförespråkare... tycka det vore värdefullt att visa dem.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Måste kallas änglalik

Idag ger vi en svensk text till Gessles Name you beautiful

Originaltexten finns t.ex. här .


Måste kallas änglalik

Tänkte: det går aldrig väl.

Jag var en ensam själ.

Men Gud ledde mina steg,

upp på fasta marken,

en lördagkväll i parken,

gjorde han en dynamo.

Hej, det måste va´enkelt!

Ensamma hjärtan får ingen ro.


Vad gör du med mig?

Vad gör du med mig?

Jag måste stava som ett freak.

Jag vill kalla dig änglalik.

Det är så svårt att tro,

mycket svårt att tro..

Du gjorde oron mindre rik,

måste kallas änglalik.


Utan en listig plan

är du chanslös här i stan.

En hård nöt att knäcka, ju...

Glömmer aldrig denna dag,

när du såg den som var jag.

Nu är allting bara du.

Lika bra att du tror mig;

Ensamma hjärtan får ingen ro.


Vad gör du med mig?

Vad gör du med mig?

Du gör dagen mera rik.

Jag vill kalla dig änglalik.

Jag har så svårt att tro...

Jag ältar det om igen:

Du är riktigt magnifik,

måste kallas änglalik.

etc...

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Vad är bildning?

Vad är egentligen bildning? Vad ingår?Jag har hittat en tidningsartikel som jag tycker kan vara värd att uppmärksamma, ja, ingen annan lär väl göra det...

För bildning fordras helt visst naturanlag. Detta förklarar varför så många lärdomsljus trots stora kunskaper i grund och botten hela sitt liv förblivit obildade. Deras andliga skaplynne har saknat den rörlighet som förmår sammansmälta de olika bildningsmomenten till ett helt, den glöd genom vilken tankens, känslans och inbillningens innehåll smälter samman till den högre enhet som är bildning. För att vi ska kunna förstå den tid vi själva lever i, måste vi äga en viss grad av allmänbildning. Vi måste "följa med vår tid", ta del av andra personers åsikter. Känna motiven till deras handlingar och så i sann mening förstå dem. mänskliga åsikter är alltid ensidiga och behöver kompletteras av andras, vi måste lära oss inse att ej alltid vår egen åsikt är den rätta. När vi lärt oss inse detta, har vi vunnit ett gott stycke på väg till den äkta bildning, som medför en djup humanitet, ger förmågan att erkänna det goda hos olika tänkande och förstå livet omkring oss.

                                                                                                          Dalabladet 16/12 1910

Texten är inte signerad, så jag kan bara anta att den skrivits av tidningens redaktör, Theodor Hanson, jag har moderniserat stavningen.

Författaren menar alltså att bildning är en sammansmältning i personligheten av allmänbildning (dvs faktakunskaper), känsla och fantasi. Men mer konkret krävs det ödmjukhet inför allt man inte vet, och...

Allmänbildningens innersta liv är vetgirigheten. Utan den finns ingen drivande kraft; intresset måste finnas, viljan ej stå främmande inför något mänskligt...

Men har han rätt i att det krävs anlag för att uppnå högre bildning? Vad är det i så fall för anlag? Går det att träna upp "det andliga skaplynnets rörlighet"? Vad ingår egentligen i begreppet fantasi? Och hur är det med vetgirigheten -  hur stimuleras den? Ja, jag antar att det är sådant lärare får lära sig på sina utbildningar.

Information är bara början... Men med information om fenomenen fantasi, vetgirighet och inlevelseförmåga borde vi kunna komma en god bit på väg.


0 kommentarer | Skriv en kommentar