Om

En personlig blogg om skolbiblioteksrelaterade frågor från Skänninges horisont. Har ingenting med Skänninges kommunala skol- eller folkbibliotek att göra.

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Gratis blogg!
Enkelt och snabbt!
Helt på svenska!
Gratis blogg!

Visar inlägg från maj 2018

Tillbaka till bloggens startsida

Vad är det som händer?

Hur ska man på ett rättvisande sätt beskriva vad som händer... i ett samhälle... eller världen?

Tänk dig t ex att du om 10, 100 eller 1000 år vill ta reda på hur det var att leva i Skänninge (eller vilket samhälle du nu är intresserad av) 2018. 

I teorin skulle man kunna tänka sig att alla skrivkunniga invånare förde någon form av dagbok som kunde bevaras för framtiden. Sedan kunde forskare göra statistiska analyser av materialet och på så vis kunna ge en så rättvis bild det någonsin vore möjligt att göra. I verkligheten får vi försöka hantera att vår information aldrig blir fullständig.

Vad är det egentligen som händer? Fångar dagens nyhetsmedier verkligen verkligheten? Hur ska verkligheten beskrivas för att bli så rättvis som möjligt?

- För det första tänker jag mig att det finns objektiva företeelser och subjektiva företeelser. Äh, det här blir inte åskådligt om jag inte försöker rita en modell, och det är svårt att få det snyggt på en sådan här blogg...

                         Objektiva företeelser                                                 subjektiva företeelser

                                /                  \                                                                 /             \

               saker som finns     saker som händer                               åsikter              värderingar

                            \                 /          \                                                   /                     

               planerade händelser    oplanerade händelser

                        /            \                   /                 \

     återkommande  engångs     "normala"     "ovanliga"  

Jag tänker mig att modellen skulle kunna användas som stomme till ett klassifikationssystem över information om ett visst samhälle, t ex tidningsartiklar.

För att komma i närheten av sanningen om Skänninge 2018 bör du väl för det första berätta om de verksamheter, människor, föreningar, byggnader, vägar, arbetsplatser etc som finns här idag.  Det är en typ av fakta som man inte så lätt kommer åt genom att bevaka vad som skrivs i tidningarna, just eftersom de per definition inte är några "nyheter".

Tidningarna skriver ju hellre om "saker som händer",dvs händelser, vare sig de är planerade eller oplanerade. Det hålls sammanträden, föreningsmöten, på kommunal nivå hålls kommunalfullmäktigemöten, det ordnas marknader och kulturevenemang och idrottstävlingar. Och så sker det olyckor, kriminella handlingar eller märkliga misstag. Träget, målmedvetet arbete ger ofta resultat... men ibland inte alls. Människor upptäcker saker och får ibland märkliga insikter och snilleblixtar. Slumpen spelar sitt spel som leder till sammanträffanden och tillfälligheter. Vi är utsatta för väder och oväder. Människor föds och dör. De bildar familj och får barn. Företag, föreningar, byggnader och landskap förändras med tiden, ibland plötsligt, ibland långsamt, knappt märkbart för samtiden.

Om du om 10 år skulle läsa vad som idag skrevs om staden i exempelvis Östgötatidningen (gratistidning), Länstidningen (endagarstidning) och "Corren" (sexdagarstidning) skulle du antagligen få tre tämligen olikartade bilder av tillvaron i staden 2018. Lade du samman dem skulle bilden bli fylligare. Men om du inte har tillgång till ett representativt urval av invånarnas vardagsberättelser med tankar och åsikter om livet och tillvaron kommer du ändå att ha ganska långt kvar till en verklig förståelse av Skänninge anno 2018. Vad var viktigt för invånarna, vilka angelägenheter lokalt, kommunalt, på riksplan och globalt brydde man sig om? Vilka livsåskådningar, verklighetsuppfattningar och livssyner omfattades? Var man övervägande förtröstansfulla eller ängsliga?

-Oavsett hur mycket information du har behöver den antagligen gallras. Antag att du har tillgång till dagstidningar, kanske ett antal bloggar och övriga statistiska uppgifter, tänk dig att materialet omfattar 500 sidor. Om du om tio eller hundra år vill berätta om Skänninge 2018  kanske materialet måste bantas till 5 sidor. Vad tror du blir kvar? Vad är det som är intressant? Var hittar man de goda berättelserna? Det representativa eller det konstiga? Kanske kommer någon i något sammanhang att vilja sammanfatta året i en enda händelse.  Kommer denna händelse att vara något som fick tidningsrubriker när det begav sig? Det kan vi inte veta. Kanske kommer 2018 att minnas som året då det föddes ett barn som med tiden skulle göra storartade bedrifter, eller året då någon fick en idé som tio år senare bar frukt. Poängen är alltså att bilden av Skänninge år 2018 med nödvändighet kommer att påverkas av de värderingar som ditt urval styrs av.

- Samma resonemang kan naturligtvis föras med andra "fokuseringar", jag tänker då närmast på kommunal nivå, landskapsnivå, riksnivå, Europa etc. Vilken nivå är egentligen viktigast för oss? Ger skolan och läroplanen en rimlig prioritering av livsvärld? Sker det någon sorts svårupptäckt indoktrinering? Bör den kommunala skolan vara mera kommunal?

- Eller så har du en speciell mottagare som informationen ska skräddarsys för, säg, mellanstadiebarn, gymnasister, lärare, jägare, kulturengagerade eller fackföreningsombudsmän etc. 

Fundera gärna på "berättelsernas" plats i verkligheten.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Lågstadiet och skolbiblioteket

Jag noterar att Mjölby söker en skolbibliotekarie till ett par lågstadieskolor i Mjölby.


Jag har gått till Lena Sundbergs examensarbete Lågstadiet och skolbiblioteket .En undersökning bland skolledare och lärare på lågstadieskolor i Malmö, från 1998. Resultat:

Vad en bibliotekarie förväntas kunna och göra på en lågstadieskola:

-Finnas på biblioteket, dvs göra biblioteket bemannat.

” Det är väldigt viktigt att vårt bibliotek är bemannat. Vi har svårt att utnyttja ett bibliotek som är obemannat.”

-Vägledning i biblioteket. Vara en resurs för eleverna... en pedagogisk resurs i användandet, i sökandet av kunskapen.

-Stimulera barnens läsglädje och läsintresse genom t ex bokprat, författarseminarier och genom att se till att biblioteket är inbjudande och lätt att hitta i. En bibliotekarie förväntas även hålla sig à jour med ny litteratur och nya medier.

-Vara en resurs för lärarna och ge service åt pedagogerna samt ”att entusiasmera lärarkollegorna”.

- Praktiska uppgifter som gallring, att organisera samlingarna på ett mer lättöverskådligt sätt, laga böcker o.s.v.

- Komma med tips och idéer,

- bidra med faktakunskap, litteraturkunskap och större överblick över medieutbudet.

Men...

... man tycker inte att det är viktigt att det är en fackutbildad bibliotekarie. Det verkar mer som man tycker att det räcker med en “ordningsvakt” eller “sagotant”.

”Egentligen så vet jag inte om just själva fackutbildningen är det väsentliga. Jag skulle vilja påstå att det är engagemanget för det som vi sysslar med som är av mycket större värde. ...”

” Jag kan inte riktigt se var den som är biblioteksutbildad kommer in i skolan för övrigt. ... Jag har bara sett skolfolk jobba med skolbibliotek.”

”På vår skola tror jag det är bättre med en pedagog som visste hur man arbetar i skolan ... En lågstadielärare som vet hur man arbetar på lågstadiet, tror jag är den som är bästa hjälpen”(23-24).


Man kan fråga sig om det hänt något radikalt i fråga om arbetsuppgifter och attityder under de senaste 20 åren?

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Konsten att hitta uppsatser

När man som bibliotekariestuderande, utan tidigare arbetslivserfarenhet från skolans värld, närmar sig skolbibliotekens värld, så står man ju av nödvändighet inför skolans värld. Hur hittar man egentligen in i den informationsvärlden? Var söker man svaren på alla frågor man har om skolans värld? Vad gör egentligen en skolbibliotekarie på jobbet? Hur väl eller illa sedd är bibliotekarien egentligen av rektorer, lärare och elever? Vad förväntas man kunna och göra? Vilka egenskaper förväntas man ha? Hur ser lärarnas och elevernas världar ut?

En stor källa till information som jag själv gärna söker mig till är studenters uppsatser (och ibland forskares avhandlingar).

Konsten att hitta uppsatser.

Lärarutbildningar torde ju vara en av de allra vanligaste högskoleutbildningar som finns i landet, och alla skriver de någon sorts examensarbete numera om någon aspekt av lärarens tillvaro, precis som ju även bibliotekariestudenter gör om biblioteksrelaterade frågor.

Högskolorna i Luleå, Mälardalen. Stockholm, Linné, Gävle, Jönköping, Umeå, Uppsala, Örebro, Borås, Kristianstad, Halmstad, "Mittuniversitetet", Dalarna... etcetera, publicerar sig ju numera i Diva-portal .

Med 23000 träffar under ämneskategorin "utbildningsvetenskap" har man ju en hel del att botanisera i. Sökfunktionerna är utmärkta. Enbart en sökning på sökordet "högläsning" ger exempelvis alltså 600 träffar...ja, av varierande relevans. "skolbibliotek" ger 110 träffar. En liten men irriterande andel av dessa kan sakna fulltext eller ha en fulltext som av någon anledning är oåtkomlig.

Malmö högskolas databas ligger i MUEP.  "Skolbibliotek" i sökfunktionen ger 80 träffar. "Högläsning" ger drygt 200.

I Lund är uppsatserna uppdelade på Student papers och Lund university publications . Nu tror jag inte det finns någon lärarutbildning i Lund, men däremot finns det ju bibliotekarieutbildning där så av den anledningen kan det ju finnas skolbiblioteksrelaterade texter att söka och finna.

I Göteborg finns GUPEA , 80 träffar på "skolbibliotek" och hela 400 på "högläsning".

Borås högskolas databas för uppsatser fram till 2015 heter BADA , 440 träff på "skolbibliotek" och 140 på "högläsning". Senare uppsatser finns alltså i Diva-portal.

Libris Uppsök ska vara en riksomfattande fulltextdatabas, 118 träffar på "skolbibliotek" och 577 på "högläsning".

Ja, det finns kanske fler användbara databaser för uppsatser från undervisningens värld men dessa räcker ju ganska långt och länge... Testa gärna sökord som läsförståelse, läsinlärning, läslust, läsvanor, läsfrämjande, bänkbok, bokprat osv

Sedan finns förstås motsvarigheter i övriga nordiska länder.

0 kommentarer | Skriv en kommentar