Om

En personlig blogg om skolbiblioteksrelaterade frågor från Skänninges horisont. Har ingenting med Skänninges kommunala skol- eller folkbibliotek att göra.

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Reklamfri blogg!
Skapa en egen blogg utan krångel eller teknisk kunskap.
Skapa bloggen nu!

Visar inlägg från februari 2018

Tillbaka till bloggens startsida

Vad består texter av (2)?

Jag har läst bibliotekarieutbildaren Monika Johanssons text "Serier för läsintresse" på Skolverkets lärportalen.

I textens sista tre avsnitt kommer hon in på ett begrepp "genrepedagogik" som innebär "att lära sig språkliga mönster som passar för olika tillfällen och situationer samt synliggör texters delar och vilka syften dessa har".

Monika Johansson stödjer sig här på Johansson, B & Sandell Ring (2012) "Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken". Enligt denna framställning består texter av en metastruktur bestående av deltagare, processer och omständigheter.

 - Deltagare är förstås de som en text behandlar, "oftast människor eller ting".

- Processer - "uttrycker händelser som i den traditionella grammatiken benämns som verb", och dessa "processer" kan i sin tur delas upp i "aktionsprocesser" (dvs händelser som är synliga för ögat), mentala processer (tankar, känslor, åsiktsbildning, sinnesintryck) och "sägesprocesser" som är direkt tal eller dialog.

-  Omständigheter "beskriver de omständigheter under vilka processen äger rum , till exempel på, i eller med vem och om det till exempel sker snabbt eller mycket ofta".

För skolans arbete med genrer har J& SR konstruerat eller anammat en arbetsprocess i fyra faser som de av någon anledning kallat "cirkelmodellen", bestående av 

1. Bygg kunskap.

2 Modellering och dekonstruktion - en eller flera genretypiska modelltexter plockas isär och diskuteras.

3. Gemensam konstruktion. Klassen får gemensamt skapa en genretypisk text med lärarens hjälp.

4. Självständig konstruktion - individuellt skrivande med hjälp av stöttning, respons och återkoppling från lärare och bibliotekarier.

Monika Johanssons syfte med sin text är alltså att föreslå att serier kan vara en lämplig genre att tillämpa på "cirkelmodellen". Det är säkerligen en god idé. Men jämför gärna Johanssons och Sandell Rings tre textbyggklossar med mina förslag tanke, form och kvalitet.

Är någon tankemodell generellt ett bättre verktyg än det andra i undervisningen, eller är det så att den ena passar bättre för vissa genrer och den andra modellen för andra genrer? Eller kompletterar de varandra? Jag har ändå svårt att förstå hur man ska komma åt olika genrers olika särdrag och "vilka syften dessa har" om man inte fäster uppmärksamheten på vad man vill förmedla till läsaren (humor, spänning, tragik, skräck etc) men då har jag förstås inte läst Johanssons och Sandell Rings bok. 

Lite säreget ändå att när jag skrev min förra text om texter slogs jag av tanken att "kvaliteterna" motsvaras av adjektiv (texten är spännande, rolig...) medan J&SRs "omständigheter" motsvaras av adverb! 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Läsebokens uppgift (1900)

Jag upptäckte i går det mest magnifika företal jag någonsin läst. Jag måste bara få återge det i sin helhet. Det kommer från "ABC- och läsebok I - för småskolor" av Olof Rosenborg och är daterat år 1900:

Gå ut du lilla bok! Gå ut i den stora Barnavännens tjänst! Leta dig väg till de små i skola och hem, i hydda och palats! Utså några kunskapens frön, som kunna spira, bära frukt och omsättas i livet! Lägg grunden till och väck upp några dygdens och gudaktighetens krafter i de spädas själ! Väck håg till det goda, det sanna och rätta! Väck lust till vetande och förkovran! Bliv en kär vän för de små, och nödgas du än under arbetet pressa en och annan tår ur deras ögon, så torka själv med varsamhet bort tårarna! Locka däremellan fram ett glatt leende på de spädas läppar, ty sådant gör sinnet friskt och arbetet lätt! Väck barmhärtighetens känslor i barnahjärtan; barmhärtighet mot de lidande, de arma och svaga; barmhärtighet mot allt levande i Guds skapade värld! Visa hän till det goda, det lärorika i denna värld, men glöm ej att tillika visa hän mot evighetens värld! Tänd hos de unga en gnista av kärlek till Gud, kärlek till nästan, kärlek till konung och fädernesland!                                                                                                  Olof Rosenborg


Vilka stolta ideal, vilka mäktiga ambitioner! Jag blir tagen ...och betagen. Ja, det gäller att ta sin uppgift på allvar, vare sig man nu är läroboksförfattare, bibliotekarie eller lärare. 

Och Rosenborg följer faktiskt sitt program. Det är en fullkomligt oemotståndlig läsebok med ett pärlband av bedårande sedelärande stycken. Den sedelärande berättelsen är en charmfull konstart som är väl värd en renässans!

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Skänninge och Spanska sjukan, eller "SVARs digitala forskarsal"

I dag tar vi en historielektion.

I år 2018 är det 100 år sedan Världen, Sverige och ... äh, ja, Bjälbo... drabbades av en av världshistoriens största katastrofer - Spanska sjukan .

Och sedan den första februari i år är SVAR:s digitala arkiv, dvs med bl.a. alla svenska församlingars kyrkoarkiv, fritt tillgängliga för alla från vilken hemdator som helst.

Detta är jättebra! Hurra för SVAR och Riksarkivet!

Jag ser att Skänninge församling har en helt fantastiskt lång serie av födelse- vigsel- och dödböcker, ända från 1630-talet. I början är de väldigt svårlästa, men redan på 1670-talet får staden en präst med läslig handstil.

Vad dog folk av förr?  Vilken var medellivslängden? Vad döptes barnen till? Hur stora familjer hade man? Nu ligger svaren bara några "klick" bort!

Så, hur drabbades vår eller er bygd av farsoten?

Gå in på Digitala forskarsalen  och klicka vidare till kyrkoarkiv och skriv in vilken socken du intresserar dig för. Observera att randsocknar som Hogstad, Bjälbo osv. har egna arkiv.


En redaktionell kommentar, igen. Jag har till min stora glädje märkt att den här bloggen faktiskt har hittat någon  eller några läsare som verkligen följer den. Dessutom tycks sökmotorerna äntligen ha hittat den. Det sporrar mig naturligtvis. Men samtidigt måste jag dra ner. Så här kan jag inte fortsätta om jag ska få någon uppsats skriven. Så, förvänta er inte några nya inlägg varje vecka. Jag lägger inte ner, men jag ska försöka samla mig till att koncentrera mig på annat nu en tid framöver. 

Studentskrivningar

Det här är ett test.

Jag har varit nyfiken på hur det är möjligt att ladda upp större dokument på nätet för allmän beskådan. Jag testar nu hur det funkar med minfil.org . Jag har laddat upp ett 18-sidigt dokument över svenska uppsatsämnen för skrivningen i modersmålet vid studentexamen vid läroverken under en femtioårsperiod,1876-1925.

Klicka nu på länken så ni hänger med i resonemanget! (Ps. sedan måste man alltså klicka på knappen "ladda ner"!)

Jag tycker det är mycket fascinerande att titta på vad studenterna för 100 år sedan förväntades kunna skriva uppsats om, vad det var de lärde sig, hur dåtidens allmänbildning såg ut etc. Även om studentexamen i Sverige är avskaffad så skriver väl dagens gymnasister ändå uppsatsskrivningar? Vilka av dessa ämnen skulle kunna dyka upp idag? Jag tycker det verkar som om de naturvetenskapliga ämnena står sig bäst. Samtidigt kan man ju inte låta bli att tänka den eviga tanken - var den generationen duktigare än vår? 

Ibland känner jag mig fullständigt dum... Vilka var Graccherna? (Graccherna som samhällsreformatorer, 1925).

Dottern reagerar likadant inför Hugenotterna (1907) och drar fram ett lexikon.

Men tänk vad häftigt det vore om man på uppmaning skulle kunna skriva en uppsats om t.ex. Ångbildning (1905) eller Redogörelse om Viktor Rydbergs dikt Dexippos (1895). Eller vilken bildning man skulle skaffa sig om man började författa essäer över dessa ämnen, med alla hjälpmedel tillgängliga!

Somliga ämnen är onekligen bättre än andra. Enligt statistiken hände det emellanåt att något ämne inte lockade en enda student. Och somliga ämnen förefaller eviga - "Hvilken inverkan har senare tiders förbättrade kommunikationer utöfvat på folkens lif?" (1897), eller "Hvarpå beror det drag af rastlöshet, som hvilar öfver vår tid?" (1911). Fila lite på stavningen bara... Den som vill läsa mera om studentexamen kan läsa Olof Peterssons bok Studentexamen .

Så,  gör något nygammalt idag: välj ett ämne, gå till biblioteket och samla litteratur och sätt dig och skriv en 1800-talsessä!

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Fjärde planet: Kvalitetskriterier

Utöver tanke, form och "kvalitet" finns det ett fjärde plan, ett metaplan om man så vill, som man skulle kunna kalla kvalitetskriterier, dvs de kriterier som etablissemanget (recensenter, priskommittéer, akademier etc) använder för att bedöma en text eller artist eller vad det nu månde vara.

Ja, eller de kriterier som de hippa, de populära, använder för att döma/bedöma sina medmänniskor eller klasskamrater.

Det här förefaller alltså vara ett område som gränsar till grupptrycksmekanismerna.

Jag hittade nämligen en helt lysande text av Jan Gradvall, "Ord och inga visor" (Artiklar, intervjuer, essäer 1981-1994) - härom dagen, se länken sid 57-61, där han tar upp några värdeladdade uttryck som rockjournalister gärna använder sig av, ord som farligt, provokativ, kompromisslös, äkta, rotmusik, rebellisk, gränsöverskridande, och hur olika olika genrer och till och med artister med olika hudfärger bedöms utifrån recensenternas stereotypa föreställningsvärldar om hur bra musik ska vara beskaffad, t ex:

"Hip hop är ett annat och ovanligt tydligt exempel. För att en hip hopartist ska bli tagen på allvar (läs: få positiv kritik) av en vit kritiker krävs det att artisten ifråga är aggressiv, tuff samt skriver starkt samhällskritiska texter. Vi ställer inga sådana krav på rockartister men vad det gäller hip hop är de uppenbarligen absolut nödvändiga för att musiken ska kännas »äkta« i våra vita ögon."

Rockjournalistiken ter sig ju ganska imbecill när man betraktar den ur Gradvalls perspektiv, ändå är den förmodligen inte principiellt ett dugg annorlunda än litteraturens, filmens, scenkonstens osv bedömningshierarkier. Ja, titta t ex på senare års prismotiveringar till barn- och ungdomslitteraturens Elsa Beskow- och Nils Holgerssonsplaketter. Vill man nå framgång får man först ta reda på vad som gäller i branschen. ( Eller på skolgården eller andra "sociala medier".) Sedan får man välja om man ska anpassa sig eller ifrågasätta eller ta strid för andra ideal och perspektiv.

Fenomenets mellanmänskliga form kan t ex illustreras av artisten Jannicke med texter som Aksepterad  eller Svake mennesker / svaga människa.

Eller på vetenskapens område:

Som vanligt finns det skäl att påminna om något av allt det som Goethe meddelade Eckerman. "Så snart man  genom sin vetenskap blivit knuten till en viss dogmatisk åsikt, går det åt skogen med varje förutsättningslös och verklighetstrogen uppfattning", sade han till sin idoge lyssnare: "Världsåskådningen hos alla sådana åt ett ensidigt håll riktade teoretiker har förlorat sin oskuld, så att objekten inte mer framträda i sin naturliga renhet."

Citerat från Peter Luthersson: Förlorare (2014), s. 62.

Svårt att inte tänka på uppsatskursen och hur jätteangeläget det påstods vara att alltid ha en teori att utgå från, att välja vilket perspektiv man skulle betrakta världen ur. Så gör forskare...

Som vuxna bland ungdomar borde vår roll kanske snarare vara att ifrågasätta grupptrycksmekanismer... eller grupptänkande som det kallas i vissa sammanhang.

0 kommentarer | Skriv en kommentar