Om

En personlig blogg om skolbiblioteksrelaterade frågor från Skänninges horisont. Har ingenting med Skänninges kommunala skol- eller folkbibliotek att göra.

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Gratis blogg!
Enkelt och snabbt!
Helt på svenska!
Gratis blogg!

Visar inlägg från november 2017

Tillbaka till bloggens startsida

Min relevansmodell (med perspektiv på trovärdighet)

Jag kom för en tid sedan in på begreppet relevans och tänker nu utveckla den tankegången en smula...

Psykologen Tobias Rasmussen säger på s. 27 i "Tänk först, dela sen":

"Vi reagerar framför allt på nya saker och på sådant vi har en känslomässig koppling till eller är intresserade av. Vi har inte lika lätt att minnas det som är tråkigt såvida det inte är något som gör oss upprörda..."

Sedan säger skolbibliotekarien Cilla Dalén:
När man hör ordet källkritik tänker man ofta på någon fånig reklam eller på konstiga extremister. Men det handlar lika mycket om att observera vad det är man läst och om vi har förstått det, alltså att övervaka vad det är vi har lärt oss. Källkritik är ju ett förhållningssätt till all information.
Det synsättet innebär att eleverna måste förstå vad de läser, och det visar hur viktig deras läsförståelse är. Om man inte förstår vad man läser blir det svårt att ifrågasätta källorna (187).

Detta antyder kanske snarare en hierarki där källkritik utgör ett slutsteg, än att källkritiken uppfattas som någon basfärdighet som "måste integreras i all undervisning".

Frågor: Förstod jag texten?
Minns jag texten ? (Vad var det jag läste?!)
Lärde jag mig något?
Uppfattade jag texten korrekt?
Kan jag lita på det?

Läsförståelsen är alltså grunden. Utan grunden blir källkritiken meningslös.

Rasmussen tar upp frågan om vad det är i information eller berättelser som kan fånga eller påverka oss; det nymodiga, det som väcker känslor, och det som intresserar oss.

Detta är min skiss till en ... ja vad ska vi kalla det... relevansmodell, kanske?

Är det intressant?
Underhållande-
spännande
roligt
elegant
känsloväckande
gripande
sorgligt
skrämmande
upprörande
tankeväckande
Observera t ex att texters förmåga att vara "tankeväckande" i många sammanhang har uppfattats som ett viktigt kvalitetskriterium.

Är det relevant?
kunskapsnivå+avsikter->tillämpbarhet

Dvs en information eller berättelses angelägenhet är beroende av användarens tidigare erfarenheter. Det som kan vara viktig information för elev A eller företagare A kan inför samma uppgift vara överflödig information för elev B eller företagare B, t ex beroende på att de redan kände till uppgiften eller redan läst boken.

träffsäkerhet för det aktuella ämnet
aktualitet

 Är det säreget / nymodigt?
Något som är "säreget" är något som står ut, är skarpt, oväntat,anmärkningsvärt, iögonfallande... eller otrevligt avvikande, extremt, unikt etc (Case, 2002, s. 91).
Säregenheten är ju ofta en grund för vad vi lägger märke till eller för vad vi (inte) genast glömmer.

Är det trovärdigt?

Är detta en modell som förmår att sätta in trovärdighetsfrågorna i ett vidare perspektiv?

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Genrekunskap

En annan reflektion från "Tänk först, dela sen", är att man ofta återkommer till betydelsen av det man kallar "genrekunskap".

Exempelvis: 

"Diskutera olika genrer. Prata med barnen om vad som skiljer de olika genrerna åt, Låt dem träna på att läsa texter från olika genrer och diskutera vad skillnaden är. Låt dem också skriva själva" (s. 80). 

"... den kreativa delen, att analysera vad som är ett övertygande eller ett fängslande språk. ... Eleverna kan titta på hur innehåll och struktur ser ut, om språkbruket är tyckande eller fakta (122-123).

Detta tycker jag är jätteintressant och det var nog något jag saknade i svenskundervisningen när jag själv gick i skolan. Jag har ju redan varit inne litegrann på ämnet när jag skrev om sentimentalitet . Ämnet är väl möjligen mera svenska än källkritik, men om man får lära sig vilka psykologiska mekanismer som olika typer av texter utnyttjar så ger ju detta samtidigt en viktig inblick i hur man påverkar andra genom texter och information. Vi närmar oss då retorikens och pr-branschens domäner. 

Ett exempel som nämns på ett par ställen (s 109, 115) i "Tänk först..." är Robert Cialdinis forskning om påverkansmönster  hos oss människor, som naturligtvis utnyttjas av alla som har till yrke att påverka oss.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Tänk först - dela sen

Btj-förlag har gett ut "Tänk först - dela sen" av Johanna Lundeberg. "En intervjubok om att integrera ett källkritiskt arbetssätt i undervisningen".

Några nedslag: 

Om vi gillar något vi hör ökar chansen att vi tror på det (s.18).

Ikea-effekten - ju mer tid du investerat i något, ju viktigare uppfattas det som (18-19).

De sociala krafterna påverkar vår uppfattning och informationsspridning. Vi vill hjälpa vänner som tycker något är viktigt eller intressant, visa att man är en bra kompis, hjälpa till, känna gemenskap... (s. 20), eller imponera, skulle man kunna tillägga. 

Smarthet är inget att berömma, hårt arbete däremot (23).

Vi vill känna oss duktiga (27). 

Vi reagerar på sådant som är nytt, sådant som väcker känslor och det som intresserar oss (27).

Felkällor: slarv, feltolkningar, dåligt minne (34).

Godtrogna människor går på allt (138).

Låt klasserna själva bidra med innehåll på nätet (200).

S. 143-148 omfattar en intervju med Olof Sundin, som presenteras som "professor inom biblioteks- och informationsvetenskap och forskar om källkritik, informationssökning och lärande samt digital kultur..."

Som bibliotekariestuderande blir jag en smula provocerad. Detta kommer nämligen som en fullständig överraskning för mig, som ju ändå har Sundins ämnen som specialintresse. Hur kan man genomgå en bibliotekarieutbildning utan att någonsin komma i kontakt med denna professor inom källkritikens område? Nu ser jag att han visserligen är professor i Lund, men misstanken kvarstår att jag har missat viktig information här.

Han gör en intressant distinktion mellan källkritik och något han kallar "sökkritik", där källkritik fokuserar på källornas trovärdighet, medan sökkritik handlar om att ifrågasätta hur källorna hittades eller presenterades av informationssystemet, t ex en sökmotor. "Man måste också diskutera och förstå de principer som gör att vi hittar just det som vi hittar när vi söker på nätet" (s.143).

"Vi lägger ansvaret på sökmotorn utifrån attityden att om något inte finns på Google så existerar det inte" (s.144). - Här kan jag ju inflika att denna blogg ju uppenbart tillhör de "ogooglingsbara". Däremot hittas den av sökmotorn Bing! 

"Så hur gör man då för att arbeta integrerat med käll- och sökkritik i skolan? Olof Sundin tycker att lärare och bibliotekarier ska jobba tillsammans med frågorna, eftersom de har olika kompetenser, och att bibliotekariernas arbete ska vara integrerat i elevernas uppgifter" (s. 147-148).

Detta om lärares och bibliotekariers olika kompetenser är naturligtvis intressant och återkommer flera gånger i boken:

"Det kan finnas lärare som är väldigt bra på det som jag kan, och då klarar de sig utan mig. Då ska jag använda min tid där den bättre behövs". Det gäller att veta hur man bäst kan komplettera varandra (191).

Källkritik är sedan länge en del av skolornas läroplan. För att underlätta för lärare som behöver råd och kompetensutveckling driver Skolverket Kolla Källan (199).

Den uppfattning jag får av boken och av mina döttrars kommentarer om sitt skolarbete är ju att lärare som varit med några år knappast har så mycket att lära av nyutexaminerade bibliotekarier om det som vanligtvis förknippas med begreppet "källkritik". Som bibliotekarie förväntas man vara "experter på informationssökning och källkritik" (s.201), men vad är det egentligen vi kan bidra med? Stycket om Olof Sundin antyder ju att det kanske är området sökkritik som skulle kunna vara bibliotekariens nisch i skolarbetet. 

Om källkritikens grund är en mall av frågor av typen Vem skriver, när skrevs det, varför skrevs det, i vems agenda passar den här berättelsen... etc, så kan kanske bibliotekarien  hitta en roll genom sitt intresse för kategoriseringar, kanske? Att hitta de större bilderna, mönstren, informationsmodellerna...  sätta in källkritiken i ett sammanhang. Så att dess betydelse får de rätta proportionerna i varje stadium av barnens lärande. Det kan ju också finnas en teoretisk risk i att överdramatisera och överdriva källkritiken i förhållande till annan undervisning.

Fast samtidigt kan man ju fråga sig om denna typ av metakunskaper är något rektorerna ser någon praktisk nytta med.

0 kommentarer | Skriv en kommentar