Om

En personlig blogg om skolbiblioteksrelaterade frågor från Skänninges horisont. Har ingenting med Skänninges kommunala skol- eller folkbibliotek att göra.

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Helt på svenska!
Börja blogga hos oss.
Skapa din blogg!

Visar inlägg från juli 2017

Tillbaka till bloggens startsida

Fyra samhällstendenser

Som bibliotekariestudent vid BHS blir man ju lite extra nyfiken på vad kommunikationsfolket runt journalist- och medieutbildningarna sysslar med, ja, just för att Boråsutbildningen är så demonstrativt akademisk att den fullständigt ignorerar journalistisk och massmedial, ja, egentligen all annan information än den vetenskapliga. De har fått för sig att bibliotekariekåren ska vara något de kallar "profession", och utmärkande för "professioner" är tydligen en makalös akademisk högfärd och ett hejdlöst skråtänkande. Professionalisering är liksom kungsvägen till status, inflytande och löneförhöjningar. "Evidensbaserad" är ett viktigt nyspråksord i sammanhanget. Det är sjuksköterskornas fackliga kamp som lyfts fram som efterföljansvärt exempel, dvs av våra akademiska forskarlärare som naturligtvis bara helt "objektivt" redovisar hur verkligheten är beskaffad... Ja, eller hur det nu är med den saken... Det här passar kanske blivande högskolebibliotekarier och sjukhusbibliotekarier, men för alla andra kategorier förefaller det vara bara dumt.

Jag har läst Peder Hård af Segerstads bok Kommunikation och information - "en bok om människans förmåga att tänka, tala och förstå" (2002).

Nu befinner sig boken, som underrubriken antyder, på ett så grundläggande plan att den i och för sig, åtminstone bitvis, är fascinerande, men når sällan fram till någon direkt användbar kunskap för en bibliotekarie (som jag uppfattar det). Åtskilligt är trots det väldigt abstrakt. Semiotik är nog ett ämne som ligger bra långt från verkligheten. Men författaren är berömvärt omsorgsfull i sina förklaringar. Men det finns ett kapitel, om informations- och kommunikationstekniken och samhällsutvecklingen, som är värt att uppmärksamma.

Utifrån 1990-talets horisont pekar författaren ut fyra megatrender eller samhällstendenser:

-Internationalisering

- fragmentering

- postmodernism

-"osäkerhet och risker"

Med fragmentering menas ökad mångfald och variation i alla avseenden, bl.a. tendensen att allt fler mediekanaler ger en allt mer uppsplittrad bild av världen till en alltmer uppsplittrad, dvs mindre publik. Här kan även inflikas tendensen att där kvantiteten ökar tenderar kvaliteten att sjunka, dvs att kvalitetsfiltren, redaktörer o.d. tenderar att försvinna vilket gjort att källkritiken plötsligt blivit en modedisciplin.

Postmodernismen har rivit ner hierarkierna, t ex mellan finkultur och lågkultur, mellan avantgarde och det konventionella, mellan äkta vara och kopior. Kvalitet har blivit ett svårfångat begrepp. Den är dessutom skeptisk mot framstegstro, rationalitet och vetenskaplig objektivitet. Postmodernism sägs stå för moralisk, estetisk och ideologisk upplösning. Vilket, hävdas det,  pekar mot att nästa generation gör helt annorlunda värderingar rörande arbete, familj, lön och livskvalitet.

Risksamhället, formulerat av Ulrich Beck, är ju delvis ett postmodernistiskt fenomen. Det är också ett tveeggat fenomen. Å ena sidan är det naturligtvis så att tekniksamhället skapat många nya, verkliga hot och risker som medvetandegjorts. Men det är också ett symtom på att vi hamnat i ett expertsamhälle, att vi hamnat i händerna på verkliga eller påstådda "experter". Nödens gemenskap har ersatts av en rädslans gemenskap där samhällsetablissemanget; experter, forskare, näringsliv, media och politiker alla försöker slå mynt av våra rädslor. Det är en utmärkt grogrund för samhällelig panik och samtidigt ett samhälle som blir extra känsligt för opinionssvängningar. Ett sidofenomen är samhällsvetenskapernas besatthet av kategoriindelningar som kön, ålder, hudfärg etc. Alla dessa trender leder, hävdas det, till "att en huvuduppgift för utbildningsinstitutionerna är att hjälpa människor att skapa mening i sina liv, och att man därför bör satsa ännu mer på de grundläggande färdigheterna, som filosofi, historia och språk, både det egna modersmålet och främmande språk".

Och kommunikationsforskaren ser naturligtvis informatören som en nyckelroll i detta samhälle, inte så att de själva ska ""stå för allt pratet", men någon måste skriva manuskriptet och instruera aktörerna: informatörerna som risksamhällets menings-animatörer!"

Ja, just just... Hur ska då bibliotekarier förhålla sig till detta: ska de identifiera sig med informatörsrollen och hävda att det är deras yrkeskunskap som ska "rädda världen" eller "skapa mening i livet", eller ska de försöka ta sig upp på en högre metanivå och liksom avslöja härskarteknikerna som driver hela spektaklet (dvs tidsandan)? Världen kanske inte alls behöver räddas. Eleverna kanske inte behöver grubbla mera på "livets mening". Det kanske är viktigare med geografi och matematik trots allt? Bibliotekarierna kanske borde ägna sig åt att förmedla boktips istället?

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Personlighet och informationssökning

Vilken roll spelar våra personligheter egentligen vid informationssökningen? Detta har undersökts av ett par finländska informationsforskare. Jag refererar här en artikel av Jannica Heinström.

Heinström gjorde sin studie på högskolestudenters informationssökningsstrategier. Utifrån tidigare forskning hade man tyckt sig upptäcka 5 variabler av olika personlighetstyper som hade inverkan på informationssökningsstategierna. De 5 personlighetsvariablerna var:

Känslomässig stabilitet - instabilitet

utåtriktad - inåtvänd

Öppen för nya upplevelser/idéer - konservativ

känslomässig - intellektuell

samvetsgrann/energisk - lättsam


Dessutom antogs att det fanns tre möjliga studieinställningar, som också kunde spela roll för informationssökningen:

Genuint intresse - inriktad på framgång - kravstyrd

Här tolkar jag "genuint intresse" som att de studerande faktiskt tycker att ämnet är intressant "i sig självt", dvs att kunskap om ämnet har ett egenvärde för studenten, medan jag tolkar "inriktad på framgång" som att studenterna vill åt dessa kunskaper för att använda dem som medel att endera nå personlig framgång eller för att kunna hjälpa andra. Med kravstyrd menas att man egentligen saknar genuint intresse för uppgiften/ämnet, man gör bara vad man måste eller vad som förväntas av en.

Tillsammans ger således dessa variabler 2x2x2x2x2x3=96 olika möjliga personlighets-och-attitydprofiler.

Men i praktiken har forskarna inte kunnat identifiera tillnärmelsevis så många sökstrategier. Heinström talar om tre strategier:

Snabbsurfare (begreppet täcker inte bara "internetsurfing"; "snabbsökare" hade kanske varit en alternativ term?): Snabb och ytlig informationssökning där målet förefaller vara att få uppgiften utförd så snabbt som möjligt.

Bredavsökare (min tolkning; Heinström skriver "bredskannare"): Söker information brett och noggrant genom att konsultera en mängd olika källor (med betoning på kvantitet).

Djupdykare (ett begrepp som Heinström själv av någon anledning anser vara "problematiskt att använda i detta sammanhang"): Energiska informationssökare som helst konsulterar dokument av högsta möjliga vetenskapliga kvalitet. Anstränger sig både i informationssökning och analys.

De "genuint intresserade" tenderar sålunda att vara "djupdykare", och de kravstyrda är snabbsurfare. Däremot finns det inget tydligt samband mellan studieinställning och kategorin bredavsökare. Det tycks mig överhuvudtaget vara små skillnader i personlighetsprofil mellan bredavsökare och djupdykare. Heinström hävdar att djupdykarna är lika omsorgsfulla i sin analys som i sin informationssökning, medan bredavsökarna inte är lika omsorgsfulla i analysen.

Heinström påpekar att de tre strategierna i tidigare forskning identifierats som olika tidsfaser i ett projektarbete; i början, när man samlar bakgrundsinformation, utförs snabbsurfande, sedan inträder en fas av bredavsökning som till sist följs av en koncentration på ett smalare fält med större djup. Men Heinström säger alltså att de olika stilarna förekommer som tendenser hos olika personlighetstyper under hela uppsatsskrivandeprocessen. Heinström menar att det är synnerligen viktigt att motivera snabbsurfarna för uppgiften så att de inte bara väljer den lättaste vägen.

Även om Heinström hävdar att hon visat att personligheten spelar roll för vilken informationssökningsstil som visas så tolkar jag ändå hennes resultat som att den stora, tydliga skillnaden ligger mellan snabbsurfare å ena sidan och bred- och djupsökare å den andra, och den skillnaden avspeglar främst studieinställning. Sedan är det säkert troligt att personligheten påverkar studieinställningen, men i så fall skulle alltså påverkan främst vara indirekt, men att en direkt påverkan också kan ha viss betydelse.

Men ändå, känner man sig inte lite snopen när det visar sig att 96 olika typer enkelt kan kokas ner till 3 informationssökningsstilar? Blir inte alternativen fler än så?

Källa Jannica Heinström :Snabbhet, bredhet eller djup - hur personlighet och studieinställning påverkar studerandes informationssökning. Informaatiotutkimus 2-2003. Kan läsas på nätet.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Kommentarer till modellerna

                   

Med offensiva motiv menar jag att man söker information för att man ser möjligheter att skaffa sig fördelar eller nytta med hjälp av informationen. Defensiv informationssökning utförs för att man måste, t ex för att lösa problem eller inte "hamna på efterkälken".

Det jag kallar "lustsökande" är typiskt en nybörjare inom ett ämne som vill förkovra sig eller erövra en viss kunskapsstatus. Då är naturligtvis läroböcker, uppslagsverk etc användbara medel. Case fomulerar det på följande sätt: "Vår vardag är pepprad med tillfällen då vi blir intresserade av att lära oss mera om ett ämne efter att vi händelsevis stött på någon informationsbit om det. Detta slag av nyfikenhet, som inte motiveras av ett omedelbart mål, är en vanlig sida av människors liv" (2002, s.5).

 Omvärldsbevakning utförs typiskt av den som redan har en ordentlig grundkunskap och som vill underhålla och utveckla den. Målet för t ex en organisation eller företagare är naturligtvis att ligga på en sådan nivå att man aldrig behöver drabbas av "problem". Omvärldsbevakning har generellt en bredare intressesfär, och sker typiskt genom att avsöka databaser, bläddra i fackpress, bibliografier osv, medan problemlösning inriktas på ett snävare område, en specifik uppgift och sker typiskt genom att söka efter särskilda sökord. Man skulle alltså också kunna säga att informationssamlande endera kan vara uppgifts- eller fältinriktat.

I mer ambitiösa former av offensivt informationsbeteende skaffar man ett eget arkiv, som kan vara allt ifrån "amatörens" urklippspärm till företags- eller myndighetsbibliotek, för att främja tillgången och ordningen av informationen. Internet och sökmotorer är för nybörjare...

Kompetensutveckling är ju egentligen alla former av undervisning, och skulle kanske ha funnits med som en fjärde strategi även i modell 1, eftersom den har helt egna förutsättningar, samtidigt som den i sina arbetsformer naturligtvis kan tillämpa exempelvis problemlösning. Sedan kan det kanske vara svårt att motivera var någonstans en grundskole-, gymnasie- eller högskoleutbildning skulle hamna på en defensiv-offensivskala.

Det pikanta är att informationsvetenskapen, åtminstone historiskt, mest bara intresserat sig för problemlösning, medan omvärldsbevakning har, i bästa fall, intresserat ledarskaps- och organisationsforskare.

Observera att detta är mina egna, unika modeller som jag anser vara klart överlägsna de informationsmodeller som presenteras i facklitteraturen. Har ni några elegantare modeller skulle jag bra gärna vilja ta del av dem!

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Mina informationsmodeller

                   Informationsbeteenden och informationsflöden, min modell för informationsöverföring.

Modell 1

                    Konsument             ----- ev. återkoppling-----              Producent

                             I                                                                                 I

                         motiv                                                                           motiv

                  /           I                   \                                                             I

lustsökande    problemlösande  omvärldsbevakning                               I

       I  \                 / I      I        I              I            I                                      I

       I       \        /     I      I     hinder                    I                                       I

       I           \ /        I      I                                   I                                       I

       I          /    \     I       I                                   I                                       I

       I      /             \ I      I                                   I                                       I

       I   /                  I \    I                                   I                                       I 

 Eget arkiv <------- I-- Externa källor                                                 medel / medier

                             I    /

                Eget minne

                       I

                 Glömska


Modellens vänstra sida visar informationskonsumenten som informationssökare och högra sidan visar informationsproducenten som skapare och distributör. Källor/medel/medier kan vara informationssystem; t ex bibliotek, internet, tryck, evenemang, personliga kontakter, AV-medier, miljön etc. Dvs producentens medel blir till konsumentens källor, det är två sidor av samma mynt.


Modell 2:

Informationsmotiven kan i sin tur åskådliggöras längs två axlar: defensiv - offensiv eller spontant/tillfälligt - systematiskt:

                                                             Offensiv

                    Intresse/nyfikenhetsdriven      I      Omvärldsbevakning

Spontan/      förkovran                                I

tillfällig  <---------------------------------------------------------------------------------------> systematisk

                      akuta problem / problem-      I    "man måste hänga med" / kompetens-

                      lösning                                  I      utveckling 

                                                              Defensiv  

(Ni får försöka tänka er en lodrät axel mellan offensiv och defensiv.)

0 kommentarer | Skriv en kommentar

När blir begreppet "målstyrt" meningslöst?

Vad ska vi kalla motsatsen till ett målstyrt informationssökande? Dvs när man bara är allmänt intresserad och är nyfiken på utbudet... eller när man vill bli överraskad. Man kanske går till biblioteket eller bokhandeln och... ja, vad gör man? James Bond kommer in i en butik i China Town, expediten frågar "can I help you, sir?" Bond: "No, I ´m just browsing", som på textremsan blir "jag tittar, bara". Engelskspråkiga tycks alltså använda termen browsing för den här typen av informationsbeteende. Bonniers Engelsk-svensk ordbok föreslår att ordet översätts med "botanisera" eller "bläddra" eller "titta sig omkring". Inventera utbudet skulle säkert fungera, det kan inte missförstås. Om "bläddra" är ett alternativ borde "skumma" också vara det. Men söker vi ett begrepp som bara omfattar ett heltäckande verb, så är troligen "botanisera" det bästa alternativet. Det är i alla fall mitt förslag.

 Ur Case "Looking for information" inhämtar jag:

"Browsing/botaniserande är säkerligen det främsta (och äldsta) begreppet av många termer som används för att beteckna informella eller oplanerade sökbeteenden. Det engelska ordet "browsing" härleds från gammal franska och syftar på det sätt som djur betar på späda trädskott och buskar(...) Åtminstone sedan 1823 har ordet tillämpats på läsvanor och sålunda inbegriper Websters Third new dictionary bland dess betydelser: "att flyktigt titta igenom (exempelvis en bok)... att skumma igenom en bok genom att läsa på slumpartade ställen... Att se över böcker (som i en affär eller i ett bibliotek)..." Browsing har kommit att användas om en stor mängd informationsbeteenden som sträcker sig från avsökningar utan syfte och mål till målinriktad sökning. (...) Kanske har just denna obestämbarhet hos begreppet gynnat spridningen av en skiftande terminologi under senare år" (Case, 2002, s 84). 

Som exempel på närbesläktade begrepp nämner Case sedan "scanning" som jag vill tolka som avsöka, och "encountering", som jag tolkar som sammanträffanden, och han citerar en forskare som konstaterat att "vi har ingen god vokabulär för att beskriva och diskutera olika former eller grader av browsing".

Den här vaghetsfällan vore det ju bra om vi svenskspråkiga kunde undvika.

När jag hädanefter talar om att "botanisera" så avses alltså beteendet att se efter vad som finns. Vilket alltså är något helt annat än att leta efter en viss specifik titel eller ha ett bestämt problem i sikte att lösa. Jag skulle dessutom vilja föreslå att "avsöka" är det vi gör när vi går igenom större databaser (eller t ex bokhyllor) för att hitta intressanta titlar i ett visst ämne eller för ett visst syfte. Därmed skulle alltså "avsöka" bli en sorts mellanläge mellan att söka en specifik titel/uppgift etc, och att botanisera.

Reijo Savolainen har anammat det omstridda begreppet "informationsbehov" och skriver i "Introduktion till informationsvetenskapen" : "Vägledande informationsbehov syftar på strävanden att hålla sig ajour med sin tid och följa med förändringar i omvärlden" (s.76). Och som en konsekvens kommer han också fram till påståendet: "Informationssökning är i grunden en instrumentell aktivitet: informationssökning har inget egenvärde, utan tjänar en vidare målverksamhet av mer allmän karaktär" (s. 94).

Hur ska vi tolka detta? Att botanisera i en katalog eller att "inventera utbudet" är naturligtvis exempel på informationsbeteenden, men är det självklart att "vägledande" är ett adekvat ord i sammanhanget? För att kunna bli vägledd måste man naturligtvis ha ett bestämt mål i sikte, det är ju precis vad Savolainen vill hävda. Om en grisbonde läser fackpress för att hålla sig ajour med branschen så är det förstås ett mål (sedan kan man kanske fundera på att särskilja hög- respektive lågintensiva mål). Men kan man också hävda att den som vanemässigt läser morgontidningen eller ser tv-nyheterna har ett mål i sikte? Om man tolkar ordet "mål" väldigt brett, så att egentligen allt kan uppfattas som "mål", så blir ju begreppet meningslöst.

Nu anser jag att begreppet "informationsbehov" helst bör undvikas helt, och jag tycker heller inte att "vägledande" är något bra begrepp för den som vill hålla koll på omvärlden, men kanske ligger det ändå något i att begreppet "informationssökning" bör reserveras för målstyrda beteenden. Att botanisera skulle då vara ett informationsbeteende, men det ingår då inte som en underkategori till begreppet informationssökning. 

Savolainens resonemang får mig att tänka på historien om Euklides och en av hans elever vid Museion: Eleven frågade: "Men vilken fördel har jag av att lära dessa ting?" Euklides kallade på sin slav och sade: "Ge honom tre mynt, eftersom han måste ha någon vinning av det han lär".

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Äldre inlägg

Nyare inlägg