Om

En personlig blogg om skolbiblioteksrelaterade frågor från Skänninges horisont. Har ingenting med Skänninges kommunala skol- eller folkbibliotek att göra.

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Helt på svenska!
Börja blogga hos oss.
Skapa din blogg!

Visar inlägg från juni 2017

Tillbaka till bloggens startsida

Medie- och informationskunnighet

Som ni minns från posten "Skolbibliotekens funktion" har kommunen som målsättning att skolbiblioteken ska "öka elevernas medie-och informationskunnighet, det vill säga att förstå mediers roll i samhället, att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information samt att själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier", som det formulerades i platsannonsen till skolbibliotekarietjänsterna i april.

Jag avslutade då bloggposten med konstaterandet: Nästa fråga blir sedan vilka böcker eller kurser man borde studera för att behärska området.

I mina efterforskningar till förra bloggposten i går upptäckte jag att svaret redan fanns färdigpaketerat; Högskolan i Borås ska alltså ge kursen "medie- och informationskunnighet i skolan" , till hösten, på distans.

Litteraturlista:

- Carlsson, Ulla (red.) (2013). Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: skolan och demokratin. Göteborg: Nordicom (136 s) 

-Dunkelz, Elsa & Lindgren, Simon (red.) (2014). Interaktiva medier och lärandemiljöer. Malmö: Gleerups (168 s) 

-Hampson Lundh, Anna & Limberg, Louise (red.) (2013). Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: en forskningsantologi. Lund: BTJ (110 s)

- Rivano Eckerdal, Johanna & Sundin, Olof (2014). Medie- och informationskunnighet: en forskningsantologi. Stockholm: Svensk Biblioteksförening (106 s)

- Sporrong, Elin & Tikkanen Westin, Karin (red.) (2016). Kritiskt tänkande i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (256 s) 

-Ungar & medier 2015: fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. (2015). Stockholm: Medierådet (85 s)

- Wilson, Carolyn, Grizzle, Alton, Tuazon, Ramon, Akyempong, Kwame, Cheung, Chi-Kim (2011). Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen. Paris: Unesco (190 s)


Något att bita i för er som har jobb till hösten!?

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Vad man läser på bibliotekarieutbildningen i Borås

Jag har en känsla av att det kan finnas läsare i hela kommunen som på äldre dar kommit till insikt om att det ju egentligen var bibliotekarie man skulle ha studerat till från början...

Som en tjänst till alla er presenteras här utbildningsplanen och de tyngsta numren ur litteraturlistan. För att hitta de fullständiga kurslistorna gör ni så här: Klicka på Bibliotekarie, distansutbildning, deltid 50%  så kommer ni till de senast antagnas aktuella kurser. För kurserna i högre årskurser klickar ni vidare i högermarginalen till antagen vt 2016, vt 2015 osv. Min årskurs var alltså vt 2013.

Årskurs 1: 

Introduktion till högre studier i biblioteks- och informationsvetenskap:

     Litteratur: Rubin, R. : Foundations of library and information science (294 s.).

                     Suarez & Woudhuysen: The book; A global history (225 s).

                     Lerner, F.: The story of libraries (200 s).

                     Bjereld m. fl. : Varför vetenskap (165 s).

Bibliotek i samhället 1:

     Litteratur: Norén Bretzer, Y.: Sveriges politiska system (233 s).

                      Harding, T. : Framtidens civilsamhälle (156 s).

                      Broms, S. Biblioteken och juridiken (171 s).

Bibliotek och användare 1

     Litteratur: Ross m fl.: Reading matters (193 s).

                     Case, D.O.: Looking for information (126 s).

              Carlsson & Johannisson (Litteraturutredningen): Läsarnas marknad, marknadens läsare (116 s).         

Årskurs 2: 

Kunskapsorganisation 1

       Litteratur: Glushko: The discipline of organizing (220 s)

                        IFLA: Funktionella krav på bibliografiska poster (100 s)

                        IFLA: Funktionella krav på auktoritetsdata (24 s)

Vetenskapsteori och forskningsmetoder 1

       Litteratur: Bryman: Samhällsvetenskapliga metoder (333 s)

                        Bergström & Boréus: Textens mening och makt (138 s)

                        Chalmers: vad är vetenskap egentligen (160 s)

Bibliotek och användare 2

       Litteratur: Case: Looking for information (389 s)

                        Kvale & Brinkmann: Den kvalitativa forskningsintervjun (260 s)

En valbar kurs.

Årskurs 3:

Bibliotek i samhället 2: 

    Litteratur: Webster: Theories of the information society (276 s)

                    Frenander & Lindberg: Styra eller stödja (143 s)

                    Hansson, J.:Folkets bibliotek? texter i urval (112 s)

                    Hansson, J.:Libraries and identity (99 s)

Kunskapsorganisation 2

      Litteratur: Glushko: The discipline of organizing (85 s)

                 IFLA: Functional requirements for subject authority data (FRSAD): A conceptual model (32 s) 

Professionell informationssökning:

      Litteratur: Kärki & Kortelainen: Introduktion till bibliometri (86 s)

                      Alexandersson: Källkritik på internet (52 s)

                      Thoresson: Häng med i informationsflödet (42 s)

En valbar kurs.

Årskurs 4:

Biblioteks- och informationsvetenskapliga fältstudier

         Litteratur: Lundén & Rosell: Presentationsteknik (130 s)

                         Ohlsson, R.: Etiken och biblioteken (124 s)

                          Stigendal, M.: Bibliotek i samhället (106 s)

Vetenskapsteori och forskningsmetoder 2

          Litteratur: Wildemuth, B.M.: Applications of social research methods to questions in information and library science (421 s).

Kanditatuppsatskurs.


Kommentar: Utbildningsplanen har varit oförändrad nu några år, men litteraturlistorna förnyas kontinuerligt. Detta är alltså bara delvis den litteratur jag läste, och de som börjar sin utbildning nu kommer antagligen att läsa delvis annan litteratur när kursen börjar, men det är den litteratur som gäller för tillfället.  De valbara kurserna varierar år från år; själv läste jag en kurs om barn och ungdomars läsning och en om litteratursociologi. 

  

0 kommentarer | Skriv en kommentar

"Herr G" briljerar

Ja, ursäkta att jag stör en sådan här dag, men har man inget jobb är man ju heller aldrig ledig...

Jag noterar att Patrik Engellau har bloggat om biblioteksstök , en text som egentligen anknyter till min förträfflige kurskamrat Fredriks examensarbete , ja, just han som alltså tog sig genom "nålsögat". Men Patrik inleder sin text med en betraktelse över "Herr Google" som är mycket talande och som jag skulle vilja utveckla. 

Jag hade en gång en parallellklasskamrat som några år senare skulle bli rikskändis som poppmusiker, bland annat genom textraden "Och fråga efter hennes namn, tror jag inte att jag ska. Jag är lite rädd att hon ska heta nåt som inte låter bra."

Ja, vad kan väl inte ett motbjudande namn ställa till med? Jag måste medge att jag inte är bättre karl än att jag har mycket svårt för den där "herrns" namn. Jag vill helst inte uttala det. Jag höll därför i det längsta fast vid Altavista. Ja, lite spelade det väl också in att "alla andra" utnyttjade honom; är man lite motvalls blir det ju lätt så. Men även jag måste ju till sist erkänna att "Herr G" är mycket duktig, ja, att han rent av är ett klockrent geni.

Det finns en historia från anställningsintervjun som kan illustrera detta. Så här var det:

Jag hade några dagar före intervjun råkat läsa en aforism som jag tyckte kunde vara relevant för skolbibliotekariers arbete. Den påpekade att det finns tre grundläggande frågor: Är det sant (eller falskt)? Är det gott (eller ont)? Är det vackert (eller fult)? (Vilket var min ungefärliga tolkning av vad jag trodde mig minnas av citatet.) Detta försökte jag utnyttja på intervjun och fick då motfrågan - "Vilken utmärkt formulering! Var har du hittat den? Vem har sagt detta?"

Ja, det kunde jag ju inte svara på då och där, men det var naturligtvis en oemotståndlig utmaning för en bibliotekariesjäl och på hemvägen kom jag på att jag måste ha hittat citatet i en tidning från 1894, Dalpilen, som jag läst på nätet, på magasin.kb.se, Hemma hittade jag t.o.m. en anteckning om nummer och sida - 23/11, sida 6 . Om ni klickar på länken hittar ni originalcitatet i tredje spalten. Citatet var alltså återgivet utan källangivelse och frågan var nu vem som formulerat det. Jag gjorde då en sökmotorsökning, dvs jag gick med mitt problem till "Herr G" och frågade honom vad han visste om frasen  "Är det rätt eller orätt? Är det sant eller falskt?" ... och får då ett enda resultat, som alltså leder just tillbaka till min ursprungskälla. Men vilken 1800-talstänkare kunde tänkas ha sagt det? Rydberg? Geijer? Kierkegaard? Men nog var det väl skumt att ingen annan i så fall citerat det på svenska på webben? Kunde det vara en utlänning?

Jag testade då att göra om sökmotorsökningen på den mest otvetydigt lättöversatta delen av citatet: "Is it true or false? Is it beautiful or ugly?" ... och där kom ju svaret... som femte träff i träfflistan kommer  "john Lubbock quote" . Där var alltså svaret: John Lubbock. Jag hade aldrig tidigare hört talas om honom.

Men visst blir man smått andäktig inför en sådan sökmotor?
Jag försökte alltså på anställningsintervjun att hävda att jag var "en jäkel på informationssökning". Det är naturligtvis lika imponerande som att försöka skryta med att "Jag är en expert på att andas"! Att söka information är ju ingen nyckelkompetens eftersom "Herr G" gör jobbet och alla kan utnyttja honom.
Eller som det lät när jag förra året "pryade" på Mjölby bibliotek och frågade en bibliotekarie:
"- Hur ofta händer det egentligen att ni får rena informationsfrågor, alltså sådana som inte har samband med samlingarna?
- Jaa, du, sånt där sköter ju användarna själva numera, vid datorerna... någon gång i veckan, kanske... Fast ibland kommer det en som vill ha hjälp med att lösa korsord!"

"Informationskompetent" - håhåjaja.
Ja, apropå misslyckade försök att imponera så nämnde jag nyligen för min familj just detta att Jakob Hellman gått i parallellklassen till min i gymnasiet. Varken sambo eller barn sade sig ha hört talas om honom...
Tyck synd om mig nu!

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Skolbibliotekens funktion

Jag läser vidare i "Styra eller stödja" och kommer då till Louise Limbergs bidrag "Från biblioteksstadga till skollag - skolbibliotekens plats i folkbibliotekspolitiken 1911-2011 (s. 135-173).

 Här är jag nu mest intresserad av vad författaren säger om vilka argument man har framfört för nyttan med skolbibliotek. Vilka är skolbibliotekets funktioner?

För Valfrid Palmgren handlade det om nyttan med god litteratur för att väcka läslust och främja god läsutveckling, både under och efter skoltiden.

I folkbildningsutredningen 1924 nämns tre funktioner: (1) Den fria läsningens stimulans för läsfärdigheten, (2) hjälpmedel för uppfostran till självverksamhet, och (3) hjälpa de unga att utveckla individuella intressen och underlätta framtida yrkesval. Punkt 2 ovan kan eventuellt härledas till 1919 års undervisningsplan som introducerat arbetsmetoder närbesläktade med vad vi numera kallar elevaktiva arbetssätt.

Efter andra världskriget skulle skolorna reformeras, skolorna skulle fostra fria och självständigt tänkande människor som aldrig mera skulle falla offer för propaganda och massuggestion. Reformpedagogiken förespråkade grupparbeten och självstyrt lärande, det talades om aktivitetspedagogik och individualisering av skolarbetet.

Redan i 1949 års folkbiblioteksutredning förekommer formuleringen "Biblioteket bör vara skolans hjärtpunkt", och motiven för skolbibliotek var nu (1) stimulera läsförmågan, (2) etablera en vana att läsa goda böcker, och (3) redskap i undervisningens tjänst; välförsedda skolbibliotek krävs för aktiva och individualiserande arbetssätt. Utredningarnas proklamationer om skolans och skolbibliotekens mål fick dock inga resultat i form av propositioner eller beslut som påverkade skolbiblioteken under 40- och 50-talen

1973 års utredning "Litteraturen i skolan" återkommer än en gång till skolbibliotekets betydelse för det dagliga skolarbetet, t ex en undervisning som inriktas på aktivitet, produktion och självständigt lärande. Man tryckte även på vikten av estetisk fostran och att stimulera läslust.

I 1996 års bibliotekslag föreskrev §5 att skolbibliotek skulle finnas "för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen".

Numera tycks skolbiblioteken närmast påverkas av skolinspektionens krav. 2011 föreskrev de att skolbiblioteken skulle innehålla "tryckta medier i olika genrer, digitala medier och informationsteknik som svarar mot elevernas och undervisningens behov för att främja språk- och läsutveckling".

Tilläggas kan att skolbibliotek tydligen varit obligatoriska sedan 1971, vilket bara framkommer indirekt i Limbergs framställning. (Framställningen ger ärligt talat inget riktigt redigt och solitt intryck, men Limberg har återkommit till ämnet i andra framställningar som jag kanske får anledning att referera någon annan gång.)

Sedan tänkte jag anknyta denna historiska genomgång till Mjölby kommuns platsannons för skolbibliotekarier...

"Vår målsättning är att skolbiblioteken ska: 

-Verka läsfrämjande (...)

-Vara en integrerad del av verksamheten, dvs vara en del i det dagliga arbetet i klasserna genom att t ex arbeta i "projekt" med informationssökning, källkritik etc.

- Öka elevernas medie- och informationskunnighet, (...) dvs att förstå mediers roll i samhället, att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information samt att själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier."

Vi ser alltså att punkt 1 och 2 ovan ungefär motsvarar punkt 1 och 3 från 1949, medan den tredje punkten faktiskt skulle kunna tolkas som en ny arbetsuppgift för skolbiblioteken och därmed dess bibliotekarier. Detta att "kritiskt värdera information" har nog ändå funnits med i läroplanerna ganska länge, fastän de då inte direkt nämnt skolbiblioteken. Jag citerar ur Lgr -69: "I ett demokratiskt samhälle, där man önskar lägga allt större ansvar på den enskilda människan, får intellektets skolning stor vikt. De kvaliteter, som särskilt bör hållas i sikte, är tankens klarhet och reda, förmågan att pröva kritiskt och självständigt motstå tendentiös påverkan, att analysera, jämföra och sammanfatta" (s. 12-13).
Tja, där fanns väl egentligen det mesta med, men nytt är i alla fall att skolbiblioteken i Mjölby ska hjälpa eleverna att förstå mediers roll i samhället samt att hjälpa dem att själva "skapa innehåll i olika medier"! Jag måste säga att jag tycker att det är attans inspirerande arbetsuppgifter som givits, alldeles oavsett om de kan tolkas som urgamla eller pinfärska.
Nästa fråga blir sedan vilka böcker eller kurser man borde studera för att behärska området.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Några hållpunkter i skolbibliotekens första utvecklingsfas

Jag har läst Magnus Torstensson: Framväxten av en statlig folkbibliotekspolitik i Sverige, ingår i Frenander & Lindberg: Styra eller stödja (2012, s. 89-134).  Det är en utmärkt text, som jag här ska försöka plocka några skolbiblioteksrelaterade punkter ur.

 I 1842 års folkskolestadga fastslås att det åligger prästerskapet att uppmuntra till inrättandet av sockenbibliotek. dessa motiveras i första hand med att den ungdom som slutat skolan bör ha något att läsa för att underhålla sitt läskunnande, samt för att befrämja en sant kristlig bildning.

 1882 kom en ny folkskolestadga. Nu skulle sockenbiblioteken vända sig till såväl skolbarn som äldre.

 I nästa folkskolestadga, 1897, heter det att skolrådet borde främja inrättandet och begagnandet  av socken- och skolbibliotek. Här dyker alltså skolbibliotek upp för första gången som en självständig bibliotekskategori i en svensk folkskolestadga. Dessförinnan hade folkskoleinspektörerna inför perioden 1893-1898 ålagts att även rapportera om skolbibliotek.

Mycket pådrivande för skolbibliotekens sak under tiden kring sekelskiftet var Sveriges allmänna folkskollärareförening.

1912 skrev Valfrid Palmgren i sin utredning att om samma bibliotek skulle tjäna som både skolbibliotek och församlingsbibliotek så kunde det inte fullgöra någondera uppgiften på ett tillfredsställande sätt. Enligt Palmgren skulle som skolbibliotek endast erkännas bibliotek som helt och hållet var "avsedda för skolans, främst lärjungarnas behov". Efter 1912 års bibliotekskungörelse om statliga statsbidrag, där skolbibliotek skulle kunna beviljas statsbidrag med högst 150:- per år, kom de olika bibliotekstyperna att renodlas som skolbibliotek, kommunala folkbibliotek och föreningsdrivna studiecirkelbibliotek.

0 kommentarer | Skriv en kommentar