Om

En personlig blogg om skolbiblioteksrelaterade frågor från Skänninges horisont. Har ingenting med Skänninges kommunala skol- eller folkbibliotek att göra.

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Reklamfri blogg!
Skapa en egen blogg utan krångel eller teknisk kunskap.
Skapa bloggen nu!

Visar inlägg från maj 2017

Tillbaka till bloggens startsida

De lokala katalogerna

Skeninge skolbiblioteksblogg har idag testat de lokala katalogerna! Både Trojenborgsskolan (åk 6-9), ca 220 elever, och Väderstad skola (åk 0-5), ca 80 elever, har lagt sina kataloger på Danteks bibliotekssystem, som kan hittas på www.skolbibliotek.se . Systemet ser alltså likadant ut för båda skolbiblioteken, men när man gör sökningar hittar man naturligtvis bara den aktuella skolans böcker.

Det är ett eget klassifikationssystem som Dantek utvecklat, man hittar det om man klickar på "goda idéer" på startsidan. Systemet består av 16 huvudkategorier som i sin tur spjälkas upp i 132 underkategorier. I några få fall finns sedan ett tredje lager i hierarkin. Skönlitteraturen har fått tre huvudkategorier: "Berättelser och fantasier" och "Du och de andra" och i förekommande fall,"lättlästa böcker", sedan följer närmast huvudkategorierna "Kända personer", "Rymd och teknik", "I skolan", etc Huvudkategorin "I skolan" har således 17 underkategorier som motsvarar olika skolämnen. Här kan jag dels påpeka att skolans ämnen ju täcker det mesta som man kan skriva böcker om, det blir därför ett alternativt klassifikationssystem i systemet med många överlappningar. För det andra finns det många uppenbara luckor. Det finns exempelvis inga kategorier för praktiska ämnen som musik, slöjd, hemkunskap eller idrott. En stor nackdel är att bildskärmen bara klarar av att visa 9 kategorier åt gången, för att se återstående måste man alltså bläddra till en annan sida, vilket är omständigt och ger dålig överblick. I och för sig är det väl utmärkt att försöka presentera böckerna i kategorier som är mera barnanpassade än vad SAB-systemet kanske är, men jag tycker att jag ser många luckor där det helt enkelt saknas kategorier att stoppa böcker i. SAB-systemet börjar ju som bekant A - Bok och biblioteksväsen, B - Allmänt och blandat, C - Religion, D - Filosofi och psykologi. Danteksystemet saknar kategorier för biblioteksväsen, filosofi och en övrigtkategori. Att skapa ett biblioteksklassifikationssystem utan någon kategori för bibliotekariens arbetsredskap ter sig faktiskt något märkligt. Å andra sidan bjuder man på överlappningar, som när underkategorin "dans" kan hittas både under huvudkategorierna "Sport och uteliv" och "Hobby, lek och fritid". Nu är det kanske inte tänkt att katalogen ska användas som klassifikationssystem, för om man klickar på någon viss bok för att ta reda på vilken hylla den finns på, så visar det sig att den har ett SAB-signum och är således uppställd efter SAB-systemet! Enskilda böcker kan alltså dyka upp på åtskilliga platser i katalogen, beroende på vilka ämnesord den fått. Därför är det svårt att den här vägen (alltså "goda ideer") få någon uppfattning om bibliotekets omfattning räknat i antal poster eller böcker.

På Trojenborg har de 198 poster fantasy, och 193 poster "deckare och mysterier", medan Väderstad har motsvarande 61 och 114. Jag får av katalogsposterna en känsla av att Trojenborgs skolbibliotek har ungefär dubbelt så många olika poster mot vad Väderstad har. Det är också påfallande att Trojenborg har flera exemplar av de flesta  skönlitterära böcker, medan Väderstad vanligen bara har ett exemplar av varje bok. Trojenborg kan erbjuda 63 exemplar av Svensk skolordlista, 30 ex av "Uppdrag svenska: svenska för högstadiet", men jag hittar inga verkliga klassuppsättningar av skönlitterära böcker. 6 exemplar av Selma Lagerlöfs "En herrgårdssägen" var väl ändå lite oväntat. Fortsätter man granska Trojenborgsskolans katalogs kategorier hittar man åtskillig oreda. Bibliotekskunskapen med exempelvis bibliografiska verk visar sig ha hamnat under "I skolan" - religion, och Biologi (med 300 poster) visar sig vara en riktig sopstation som mest består av skönlitteratur. Underkategorierna "tyska" och "spanska" har en massa skönlitterära titlar på svenska som bara har sin handling förlagd till Tyskland/Spanien medan det är betydligt bättre ordning på underkategorin "franska". I Väderstad hittar jag sedan t.ex "Tom Sawyer" och "Bönbok för barn" under kategorin biologi, "Våra skogsträd" under samhällskunskap och "Bra böckers lexikon" under religion.

Annars kan man förstås göra vanliga direktsökningar på författare, titel eller ämne. Jag måste säga att jag vart positivt överraskad av att det går bra att söka på SAB-signum! Sålunda visar det sig att Väderstad hade 527 poster Hcg och 749 poster Hcf men ingen Hci (serier), medan Trojenborg har motsvarande 395 plus 112 plus 4! Detta tyder alltså på att Väderstad har flera böcker än Trojenborg!? Men, återigen, av Trojans 112 poster Hcf har man (minst) 214 exemplar.

Alltså snälla rara inköpare... 4 seriealbum på Trojenborg och inget i Väderstad... Hur tänkte ni där?

Sedan bör det påpekas att sökfunktionen nog är en smula känslig. Blir man för ivrig med tangenterna blir det "Server error" och så är det roliga slut. Men det märkliga är att om man har överansträngt servern på Trojenborg, så går det inte att söka på Väderstad heller, men det finns däremot inga hinder för att söka på andra Dantekkataloger i andra landsändar.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Tio små negerpojkar på BHS

I januari 2013 fick jag reda på att jag var antagen till en distansutbildning till bibliotekarie vid BHS i Borås. Som jag minns det var vi drygt 100 antagna. I slutet av februari var vi ett 50-tal som samlades på den första gemensamma samlingen i Borås. Redan till höstens första kurs hade gruppen krympt till ett 30-tal. När vi förra sommaren påbörjade kandidatuppsatskursen var vi 20 kvar från det ursprungliga gänget från 2013, plus 28 eftersläntrare från andra årgångar, alltså totalt 48. I januari i år var vi 14 från 2013-gänget plus 3 eftersläntrare som lämnade in färdiga uppsatser.

Sedan examinationen i januari har jag försökt hålla ett öga på diva-portal för att se hur många som blev godkända. Jag upptäckte först igår att de godkända uppsatserna publicerats redan i mars. De hade blivit daterade 2016 av någon anledning, vilket gjorde att de aldrig dök upp när jag sorterade träffarna efter "nyast först". Slutresultatet var sex godkända bibliotekarier från 2013-gänget plus en eftersläntrare. Jag var alltså inte en av dem. Till saken hör att utbildningen är väldigt akademisk i så måtto att åtminstone jag uppfattat den som mer inriktad på att producera biblioteksforskare än bibliotekarier. Som om allt, åtminstone det mesta, gått ut på att förbereda oss just för det egna uppsatsskrivandet och "forskningsprojektet". Många ansträngningar har gjorts och mycket resurser har slösats till... ja, för många till just ingen nytta alls.

Men stort grattis till Karin, Inger, Åsa, Lissandra, Helene och Fredrik samt Maria som klarade nålsögat!

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Några ABC-böcker (inledning)

I skyltfönstret till det enda kvarvarande caféet här i stadens centrum, bokcaféet, ligger Mamma Mus ABC och råmar efter mig när jag går förbi. Jag slår dövörat till. Det ska inte vara mer här! Ja, och någon barnbibliotekarie lär jag väl ändå aldrig bli...

ABC-böcker, en genomgång.

På Ad libris hittar jag för närvarande ett 30-tal titlar som förfaller vara av ABC-karaktär, och de jämtländska biblioteken har gjort en okommenterad sammanställning här .

ABC-böcker är ingen enhetlig genre. Jag har i nedanstående genomgång (ja, jag har försökt "lura systemet" genom att skriva texterna i bakvänd ordning) helt enkelt gått igenom de böcker jag hittade här hemma i min garderob. Jag urskiljer följande underkategorier som naturligtvis inte utesluter varandra utan mycket väl kan överlappa: Vers-ABC (rimmad berättelse), prosa-ABC (orimmad berättelse), bild-ABC (utan text), pedagogisk ABC (bilderna uppmuntrar till att identifiera bokstäver eller föremål med den aktuella bokstaven som begynnelsebokstav, eller som på andra sätt tycks vara avsedd att hjälpa barnen att knäcka koden), skol-ABC (som är avsedda att användas i skolundervisning), nybörjarläsar-ABC (som är avsedd som lästräning för nybörjarläsare), tema-ABC (som behandlar ett specifikt ämne) och vuxen-ABC (som utger sig för att vara en ABC-bok, men som inte tycks ha barn som målgrupp). Till genren kan även räknas ACB-böcker (som presenterar bokstäverna i annan ordning). Vidare är det naturligtvis så att det inom varje underkategori finns ett stort åldersspann i fråga om avsedd målgrupp. Utbudet är så stort att det borde finnas gott om böcker för varje enskilt barn, oavsett ålder och intressen, men det kan vara svårt att av enbart titel eller omslag få klarhet i vilka böcker som passar den enskilde föräldern och dennes barn.

Jag har framför allt läst och bedömt dessa böcker med läsfrämjarentusiastens blick. Jag ser ABC i första hand som ett (ibland idealiskt) hjälpmedel för småbarnsföräldrar att lära sina små barn bokstävernas "hemliga" budskap och därigenom knäcka koden. Huvudfåran av böcker förefaller vara avsedda att högläsas av föräldrar till barn i åldrarna 2 till 5 år. Det här är alltså böcker som kan och bör läsas åtskilliga gånger, men jag rekommenderar att man alternerar mellan en 5-10 olika ABC-böcker. Det är just sådant folkbiblioteken är till för.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Några Abc-böcker (2)

Jan Lööf: ABC-boken (1999)

Här har vi en ren bild-ABC. En bokstav för varje uppslag; bokstäverna, en versal och en gemen, är stora och tydliga, vid sidan om dem en bild och under bilden finns ordet som bilden ska illustrera i vanlig text. Jag är generellt inte så förtjust i den här ABC-kategorin, eftersom böckerna vare sig är särskilt pedagogiska eller underhållande. Jag tycker det är en smula oklart vilken målgrupp dessa böcker är tänkt för. Å andra sidan är det onekligen en vacker, estetiskt njutbar bok av en skicklig konstnär. Bilderna på bockarna Bruse eller den på trollet skulle jag vilja rama in och sätta upp på väggen.

(Bild)


Mati Lepp: ABCD-boken (2007)

Samma upplägg som Jan Lööfs bok, fast en bokstav per sida och så dubbleras bokstäver och text av någon svårbegriplig anledning med ett obetydligt annorlunda typsnitt. Längst bak finns ett uppslag "Här kan du öva dig att skriva bokstäverna", som väl i och för sig är en god idé, men passar dåligt ihop med bokens pekbokskaraktär. Boken duger väl som pekboksalternativ för riktigt små barn, men knappast för den som vill hjälpa sitt barn knäcka koden.

(Bild)


Gahrton och Unenge: Ofelia Franssons ABC (1993)

En sida per bokstav. Stora tydliga bokstäver i versal och gemen, en versrad för varje bild där vänstersidans rad rimmar på högersidans enligt mönstret "I som i igelkotten Åsa trampar på... j som i jagad för det blir Åsa då." Ett litet äventyr efter Elsa Beskows ABC-formel. Jag är ganska road av den här boken  utan några större pedagogiska ansatser.

(Vers)


Gahrton och Unenge: Alla barnens ABC (1998) (Ingår även i Alla barnens stora sagobok)

Som föregående fast lite vassare i allt. Fyra rimmade versrader på varje sida och betydligt detaljrikare, intressantare bilder. Första versraden börjar alltid med "Alla barnen...", sedan kläms sidans bokstav in som begynnelsebokstav till flera ord i versen, ofta som namn på barn, t ex på S: "Sara sparkar, Sigge drömmer, Sune snarkar". Fullt i klass med Elsa Beskow!.

(Vers)


Elsa Beskow: ABC-resan (1945)

Vår mest klassiska ABC-bok. En äventyrlig resa skildras där varje bokstav får normalt fyra rimmade versrader som inleds med ett ord med den aktuella bokstaven som begynnelsebokstav. Rytmiskt är verserna en fröjd att högläsa och bilderna är helt oemotståndliga. Observera det famösa årtalet! Det är alltså en ganska sen Beskowhistoria som därför inte fanns med i hennes läsebok Vill du läsa.

(Vers)


Wirsén och Wirsén: ABC med Rut och Knut (2003)

Här är det en fyrradig vers på varje bokstav och de handlar om ett yrke, en affär eller inrättning med den aktuella bokstaven som begynnelsebokstav. Varje bild inbjuder till att leta efter den aktuella bokstaven som gömts här och var. Det är ett utmärkt grepp.

(Vers, tema, pedagogisk)


Wirsén och Wirsén: Lilla ABC med Rut och Knut & Tjut (2004/ 2007)  

En betydligt "mindre" bok i alla avseenden. Tre bokstäver flätas ihop i ett treradsrim där den tredje raden rimmar på den andra enligt mönstret: "A som i armar, B som i benen, c som i clownen som cyklar på scenen". Jag tror att den skulle kunna fungera utmärkt som utantillinlärningsövning!

(Vers)


Hallqvist och Lindberg: ABC (1951)

En fyrradig vers på varje bokstav där den aktuella bokstaven är begynnelsebokstav i första radens första ord. Fyndiga, lättlästa verser. Nödvändig för varje vuxen ABC-samlare med ambitioner.

(Vers)

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Några ABC-böcker (3)

Beppe Wolgers (och Åsa Nilsson): ABC-bok (1980)

Fem- eller sexradig vers med lite varierande rimflätningsmönster, där första raden följer monstret: "Det var en gång ett djur som hette A." Utöver det där bokstavsdjuret är också tre föremål med den aktuella begynnelsebokstaven tecknade på varje sida. Det fungerar bra för det mesta, men jag blir lite betryckt  av hur bokstavsdjuren R och S blir behandlade: R blir kastad i ett kärr och S blir inlåst i en vecka. Jag tycker inte att sådana handlingar hör hemma i en ABC-bok. 

(Vers, pedagogisk)


Stark och Brøgger: ABC - Den sagolika resan (2010)

En historia på fyrradig vers Boken är ett samnordiskt projekt med parallell text på norska, danska och finska. Varje fyrrading har den aktuella bokstaven som begynnelsebokstav, sedan har versförfattaren ansträngt sig att stoppa in ganska många ord med samma begynnelsebokstav i versen. Bilderna gör däremot inget för att lyfta fram de aktuella bokstäverna. Historien som berättas är bra, men ur pedagogisk synvinkel är bilderna en besvikelse.

(Vers)


Lena Andersson: ABC, sa lilla t (1994)

Här är temat stora och små djur och växter, enligt mönstret - vänstersida, överst till vänster A som versal, överst till höger texten ANKA med versaler, under en stor tecknad bild föreställande en vuxen anka med hatt och käpp, därunder den första delen av den tvåradiga versen; "Stora A godda godda..." På motstående högersida högst upp texten anka  och gemena a, därunder en bild på en ankkyckling med födelsedagstårta och därunder fortsättningen: ..."lilla a hurra hurra!"  Bilder och verser tycks alltså vara riktade till ganska små barn, men för dem fungerar den nog utmärkt.

(Vers)


Lena Andersson: Majas alfabet (1984)

En tema-ABC där varje fyrradsvers handlar om och illustreras med en växt. Det är mycket tjusiga målningar, men boken är nog mera avsedd att ge växtkunskap än bokstavskunskap.

(Vers)


Hellsing & Ströyer: ABC (1961)

Säkert en av våra mest kända ABC-böcker. Femradiga verser där förstaraden börjar med aktuell bokstav. Högsta kvalitet. Dessutom har varje bokstav en begynnelsebokstavsramsa av typen "Jämt jagade Jerk jämtländska jättejärpar". Illustrationerna framställer femradingen plus en ruta med föremål som har den aktuella bokstaven som begynnelsebokstav. 

(Vers, pedagogik)


Catarina Kruusval: Ellens ABC (1999).

Treradsverser vars illustration bara upptar en liten del av sidan, som därutöver har föremål med den aktuella bokstaven som begynnelsebokstav. För J t ex jordgubbe, jordnöt, järnväg, jordglob, julgran etc med ordet prydligt textat intill. I jämförelse med Hellsings bok ligger alltså tyngdpunkten här mera på bilder och pedagogik än på versen. En favorit.

(Vers, pedagogik)


Margareta Fridén: Linas ABC-bok (2006)

Fyra- till sexradiga verser på varje bokstav. En utflykt i mössens värld. Bilder med föremål att leta efter: "Hjälp musen Lina att hitta: igelkott, igloo, iller, isbjörn och isprinsessan Iris." En gullig bok.

(Vers, pedagogisk)

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Äldre inlägg