Folkbiblioteken, demokratin och samhällsdebatten


Mediekompetens för bibliotekarier

Från augusti 2019 till juni i år arbetade jag på en uppsats "Folkbiblioteken, demokratin och samhällsdebatten". Jag tog liksom för givet att ett biblioteksväsen som kallade sig "demokratins skattkammare" skulle uppfatta samhällsdebatten som ett angeläget område att bevaka. Men det var alltså ett misstag. Uppsatsen underkändes bl a med hänvisning till att det inte var ett ämne som föll inom ramen för boi.

Jag känner mig lite uppgiven nu.

Uppsatsdelen har tyngdpunkten på referat av studentuppsatser som behandlat folkbibliotekens demokratiska funktion, resultatavsnittet är dock inriktat på den del av samhällsdebatten som förs på ledarsidorna.

Uppsatsen är gravt baktung genom en omfattande bilagedel som redovisar svenska dagstidningsledare juli-november 2019, samt allmänna krönikor från september 2019.

Jag tycker själv att den var värd ett bättre öde...

Om någon skulle kunna ha någon användning av texten lägger jag den här i ett docdroid-dokument... klicka på Folkbiblioteken, demokratin och samhällsdebatten - Jahaja... när man försöker komma åt dokumentet lägger sig en "kappa" över som man måste klicka bort 5 gånger !!! Jag rekommenderar inte att man godkänner någonting på denna "kappa". Efter femte bortklickandet kommer åtminstone jag åt dokumentet.

Jag noterar att september månads direktlänkar faktiskt verkar fungera denna gång.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Ola Nordebo om uppslagsverk och tillfällighetsfynd

Ola Nordebo, ledarskribent på Västerbottens-Kuriren skrev för drygt ett år sedan en ledarkrönika om uppslagsverk som i tidningen fick rubriken "Fysiska böcker kan bli ett försvar av frihet och hemligheter". Det är en utmärkt text för informationsfinsmakare... t ex

Men att ha de fysiska böckerna i en encyklopedi omkring sig, att kunna öppna ett av banden på måfå, är trots det som att andas frisk luft igen. Nästan ett slags naturupplevelse. (...) 

Att på grund av fumlighet bläddra fram fel sida och plötsligt fastna i något helt oplanerat, bortom egen och andras kontroll, något helt oförutsägbart, kopplat till varken surfhistorik, vänkrets, åsikter eller annonser, är en särskild form av värdefull frihet. Underskatta inte njutningen av att få upptäcka ett ord, ett namn, ett ämne, som du inte hade kunnat ana att du skulle bli fascinerad av. Det är att få sina vyer vidgade, i ordets rätta mening.

Visst är det välformulerat om finsmakares speciella njutningskällor!

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Mera om källtillit

Jag ser plötsligt att bloggen fyllde 200 inlägg förra postningen... Hurra för oss!

Så noterar jag att kommunen söker skolbibliotekarie till grundskolan i Mantorp, igen.. En nyhet som jag inte noterat i tidigare platsannonser är formuleringen...

På Vifolkaskolan F-6 och 7-9 är du med och bygger elevers digitala kompetens med fokus på informationsfärdigheter såsom sökkompetens, källkritik och källtillit.

Vad betyder det då? Jag har skrivit tidigare om Olof Sundins tankar 2017, här .

2018 publicerade han tillsammans med Hanna Carlsson en forskningsrapport: Sök- och källkritik i grundskolan , där de bl a såg att 

 I regel lyfts förmåga till kritik fram mer än förmåga till att argumentera positivt i relation till valda källor. Med det avses att det finns fler fall där lärarna i relation till källkritik understryker elevernas förmåga att vara kritisk och färre fall där de understryker elevernas förmåga att argumentera för varför en källa är bättre än en annan (s 70). 

Det torde vara denna upplevda obalans som uppkommit av källkritikens betoning på kritik som Sundin menar behöver vägas upp med ett mer positivt laddat begrepp - källtillit.

Författarna tycks mena att skolorna borde lägga större intresse på undervisning om informationssökning i största allmänhet. I detta ingår exempelvis medvetenhet om hur sökmotorer och deras algoritmer fungerar. De vill också lyfta fram "den medieekologi som bygger upp sociala mediers funktionalitet" (s 70), ja, vad det nu betyder...

Vad författarna främst saknar i sitt material är en medvetenhet om sökmotorers funktion, deras "roll som medieaktör i samhället" och en förståelse för samspelet mellan algoritmerna och de uppgifter användaren genererar (s 71). Som exempel nämns Google och Youtube. Intressant nog menar författarna att delegering av undervisning i källkritik till skolbibliotekarier riskerar att uppfattas som att denna undervisning inte är lika viktig som annan, lärarledd undervisning. Begreppet källtillit har då lanserats för att  " fånga betydelsen av att komplettera ett ensidigt fokus på kritik när källor diskuteras med en rimlig tillit till samhällets etablerade kunskapsproducerande institutioner" (s 72).

Angående skolbibliotekariens funktion menar författarna: 

. Skolbibliotekariefunktionen har troligen störst potential som en pedagogisk resurs för lärarnas kompetensutveckling, även om en skolbibliotekarie som även möter elever I en pedagogisk roll definitivt är viktig (s 72).

Den reflektion jag gör, även om inte författarna uttryckligen framför den, är att det övergripande ämnet bör vara informationssökning, och att källkritik/källtillit bara är en delmängd i detta övergripande ämne. Men nu ser det ju inte ut så i läroplanerna.

I en av de Nordicom-länkar som fanns i föregående postning (2018) finns en text av Sundin och Jutta Haider där man konstaterar  " Att inte lita på någonting ligger i praktiken inte långt ifrån att inte ifrågasätta någonting." dvs vi måste acceptera att vissa institutioner och källor rimligtvis är trovärdigare än andra. I källtilliten ingår således kunskap om hur kunskap skapas och hur vetenskap fungerar... ". Det innebär inte att de alltid har rätt eller att de inte ska utvecklas, men det är en rimlig utgångspunkt att de är tillförlitliga och källtillit måste i slutändan grundas i tillit till dessa och liknande institutioner" (s 61). 

Visst. Det låter väl... rimligt. Men samtidigt... går det ju inte att undvika reflektionen att vi här har en professor som argumenterar för att professorernas nuvarande ståndpunkter inte ska ifrågasättas.


Men titta gärna på Olof Sundins sida på Lunds universitet, det finns många länkar till spännande läsbara texter där. 

Till sist: Se gärna den informativa texten Därför behöver du källtillit från internetkunskap.se.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Mera om medie- och informationskunnighet (länkar)

Jag tänkte göra en liten länksamling för MIK:


SOU 2016:30 Människorna, medierna och marknaden, medieutredningens forskarantologi, MIK-texterna finns längst bak, se särskilt Ulla Carlssons bidrag Medie- och informationskunnighet, demokrati och yttrandefrihet, s. 487-514.


Slutbetänkandet av 2016 års medieutredning sammanfattar utredningens syn på MIK på s. 407-415, SOU 2016:80, En gränsöverskridande mediepolitik 


Rivano Eckerdal, J & Sundin, O (red, 2014) Medie- och informationskunnighet - en forskningsantologi 


Skolverket , sida om källkritik.

Nordicoms dokument:

Carlsson, U (red., 2013) Medie- och informationskunnighet i informationssamhället. Skolan och demokratin ,

Carlsson, U (red, 2014) Medie- och informationskunnighet i Norden 

Carlsson, U (red, 2018) Medie- och informationskunnighet (MIK) i den digitala tidsåldern En demokratifråga 


Unesco (2011) Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen 


Statens medieråd - MIK - Sveriges kunskapsbank citat: "Här finns över 1400 pedagogiska resurser, sökbara efter målgrupp och ämne."


Forkningsrapport:

Carlsson, H & Sundin, O (2018): Sök- och källkritik i grundskolan 



Se även mina tidigare postningar under sökordet mediekompetens, precis under rubriken ovan...

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Factfulness (Faktakompetens) del 1 (av 3)

Jag har läst Hans Roslings (och medarbetares) bok Factfulness, vars första upplaga kom ut 2018.

 Den är mycket bra. På ett plan handlar den om världens tillstånd och utmaningar, men framför allt handlar den om ett antal benägenheter eller tankemönster eller mentala blockeringar som systematiskt motverkar vår förmåga att se världen som den är. I all sin briljans hade jag ändå önskat att författarna lagt ner lite större möda på den rent språkliga utformningen. Deras hemsnickrade engelska (factfulness) bidrar knappast till förståelsen. En bättre och begripligare titel hade t ex varit "Faktakompetens", ett begrepp som rimligen borde kunna inordnas under ett större koncept som "informationskompetens" eller det ännu bredare Medie-  och informationskunnighet (MIK).

Dessa är bokens tio teman / benägenheter (med mitt språkbruk):

- Binärt tänkande / polarisering

Människor har en stark dramatisk böjelse för binärt tänkande, en grundläggande drivkraft att dela upp saker och ting i två olika grupper med ingenting annat än ett gap däremellan. Vi älskar dikotomier. Gott och ont. Hjältar och skurkar. Mitt land och resten. (...) Vi gör det utan att tänka efter, hela tiden (s 53).

[Faktakompetens] är att inse när en berättelse beskriver ett gap och komma ihåg att detta lätt skapar en felaktig bild av två grupper med en klyfta emellan. (...) För att [korrigera det binära tänkandet] bör man fråga sig var majoriteten är. Varning för jämförelser av genomsnitt... Varning för jämförelser av ytterligheter... Perspektivet förvränger [ofta] bilden (s 61).

- Eländesfrossande

   Vi lägger lättare märke till det som är dåligt eller hotfullt än sådant som är bra.

Det har tre huvudorsaker: felaktiga minnen av det förflutna, journalisters och aktivisters selektiva rapportering och känslan av att så länge saker är dåliga är det cyniskt att säga att det blir bättre (s 83). 

Vi översköljs av en aldrig sinande ström negativa nyheter från hela världen: krig, svält, naturkatastrofer, politiska misstag, korruption, budgetnedskärningar, sjukdomar, massuppsägningar, terrordåd (s 84).

   Rosling kallar sig "possibilist", jag tror han menar en "möjlighetare", en som ser alla framsteg. Som "möjlighetare" blir han övertygad om att ytterligare framsteg är möjliga. "Det är inte att vara optimist. det är att ha en klar och rimlig föreställning om hur det ligger till. En konstruktiv och användbar syn på världen" (s 87).

Faktakompetens är att förstå att nyheter till sin natur alltid är negativa. Vi ska inte förvänta oss annat än dåliga nyheter. Förstå att förbättringar nästan alltid är gradvisa och blir nästan aldrig nyheter. Nyheternas karaktär "leder till ett systematiskt överdrivet negativt intryck av omvärlden, vilket är stressande" (s 93).

- trender /diagramkompetens

   Avsnittet är en liten genomgång av hur olika kurvdiagram kan vara, samtidigt som vi ofta tänker oss att diagramkurvorna in i  framtiden fortsätter som raka linjer. Huvudpunkten är att förklara varför dagens globala befolkningstillväxt inte på något sätt pekar mot en framtida katastrof, att den kommer att avstanna när de fattigaste områdena tagit sig ur sin fattigdom. Faktakompetens är att...

...komma ihåg att kurvor naturligt har många olika former. Många företeelser i världen representeras bäst av en kurva formad som ett s, eller som en rutschkana eller en puckel, och inte som en rät linje (s 115). 

 Räta linjer är sällsynta i verkligheten. 

Fortsättning i nästa post...

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Äldre inlägg